Sökresultat

Foder & Spannmål är branschföreningen för företag som tillverkar eller handlar med foder, spannmål och insatsvaror till lantbruket. Våra medlemsföretag förser Sveriges lantbrukare med förnödenheter för att de ska kunna så, gödsla och skydda sina grödor och utfodra sina djur samt tar emot gårdarnas skördade spannmål för att torka, lagra, blanda och förädla vidare till foder, kvarnprodukter och andra användningsområden. Våra medlemsföretag står alltså för en central funktion i de beredskapsförslag som lagts fram av Jordbruksverket. Jordbruksverket har lagt fram två rapporter om beredskapslager, en om spannmål och en om vissa insatsvaror. Båda rapporterna pekar rakt mot våra medlemsföretags funktion i livsmedelskedjan. Den första rapporten, om beredskapslagring av spannmål, lades fram i april 2024. I korthet föreslås att beredskapslagren av spannmål ska finansieras genom att staten tecknar avtal med företagen, att den köpta varan kontinuerligt omsätts, att den mängd som staten har köpt ska alltid finnas tillgänglig och att staten ska ha full rätt att använda den vid behov. Jordbruksverkets bedömning är att det tar mellan fem och tio år att skapa sådana lager. Sedan rapporten lades fram förra våren har skörden 2024 kommit och gått. Den spannmål som då skördades går inte längre att använda för att bygga beredskap. Vi står nu inför skörden 2025. Några avtal med företagen om att hålla beredskapslager för statens räkning är ännu inte träffade. Inte heller finns en arbetsstruktur eller organisation med tydliga processer och roller på plats. Vi har respekt för den svenska förvaltningsmodellen och förstår att regeringen fattar kollektiva beslut. Samtidigt går dagarna, veckorna och månaderna och utan en tydlig signal om att beredskapslagringen avses starta senast i samband med årets skörd är risken överhängande att inte heller skörden 2025 kan användas för detta viktiga ändamål. I så fall är det först i samband med skörden 2026 arbetet ens kan starta. Vi vill därför understryka vikten av att omgående komma igång, för att inte förlora mer tid än nödvändigt.

Foder & Spannmåls Kvalitetskommitté sammanställer årligen analysdata och annan kvalitetsinformation från branschen för att ge en samlad bild av det aktuella spannmålsläget i Sverige. Genom omfattande provtagning under och efter skörd följs flera viktiga kvalitetsparametrar, med särskilt fokus på förekomst av mykotoxiner. Syftet är att snabbt kunna ge branschen tillförlitlig information, som underlag för tidiga åtgärder vid eventuella kvalitetsproblem. Arbetet bidrar till ett gemensamt förhållningssätt, branschgemensamma rekommendationer och ett effektivt resursutnyttjande. Skörden 2024 blev något bättre än föregående år, men upplevdes ändå som en besvikelse av många lantbrukare. För flertalet grödor låg avkastningen under det normala, även om proteinhalter och falltal generellt var goda. Däremot var rymdvikterna ofta låga. Den utdragna skördeperioden bidrog till ett jämnt flöde av spannmål, vilket underlättade hanteringen. Variationerna i både kvalitet och kvantitet var stora, även på lokal nivå. Över 8000 prover analyserades med fokus på mykotoxiner, framför allt i havre. DON-nivåerna var lägre än föregående år; cirka en procent av havren överskred gränsvärdet för livsmedel, och några få leveranser översteg riktvärdet för foder. Vissa veteleveranser låg också över livsmedelsgränsen. Övriga analyserade toxiner, som Zearalenon och T-2/HT-2, uppvisade inga förhöjda nivåer. Däremot var förekomsten av mjöldryga i råg betydande, med cirka 27 procent av proverna över gränsvärdet. Efter skörden förekom viss kvalitetsproblematik, men i betydligt mindre omfattning än året innan. Nedan finns den fullständiga slutrapporten och vår branschrekommendation för mykotoxiner.

Foder & Spannmåls årliga evenemang Branschdagen gick av stapeln den 4 mars och handlade i år om hur vi kan öka den svenska produktionen av livsmedel. Deltagare från hela livsmedelskedjan samlades på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin i Stockholm för att diskutera vilka åtgärder som som krävs, vilka hinder som finns och hur vi får med oss alla aktörer - privata som offentliga - i en sådan riktning. Panelsamtal med Per Arfvidsson ( Executive Vice President & CTO, Lantmännen), Helena Markstedt ( Näringspolitiskt ansvarig, Arla Sverige), Malin Hagbardsson ( Branschansvarig, LRF Växtodling), Magnus Dafgård (Koncernchef, Skövde slakteri) och Pontus Thureson (VD, Foder & Spannmål). Under sitt öppnande anförande beskrev vår VD Pontus Thureson hur Foder & Spannmåls medlemsföretag spelar en avgörande roll för livsmedelskedjan. Han poängterade att frågan som kräver en samlad framåtrörelse, där varje led i livsmedelskedjan måste inkluderas, för att undvika suboptimeringar. När vi samlades på den här platsen för drygt ett år sedan och pratade om en ökad beredskap i livsmedelskedjan, underströk vi att produktionen av livsmedel är resultatet av vad en kedja hårt arbetande aktörer tillsammans åstadkommer. Det fanns en tydlig samsyn efter panelsamtalet vi då hade att en bättre beredskap i livsmedelsproduktionen kräver ett systemsynsätt. När man tänker efter är det självklart. Utan foder blir det ingen animalieproduktion. Utan bagerier blir det inget bröd. Utan mejerier blir det inget smör. Utan butiker blir det ingen distribution. Utan lantbrukare blir det... ingenting. Han lyfte vidare fram betydelsen av handelsrelationerna, hur de å ena sidan tjänar oss väl och hur de å andra sidan kan göra oss sårbara, och ställde dem i relation till de pågående diskussionerna om självförsörjning. Vi får inte fastna i en svartvit debatt om självförsörjning kontra handel, menade han. Att enbart fokusera på självförsörjning, utan att beakta handelsrelationernas roll, vore att göra oss alla en otjänst. Här gäller det att vara strategisk, inte kortsiktig - vidsynt, inte enögd. Vi behöver ett system som klarar av att stå emot globala kriser och samtidigt utnyttjar den globala marknadens förutsättningar. Det kräver i sin tur ett näringsliv som är starkt nog att ta marknadsandelar hemma, men också flexibelt nog att konkurrera internationellt. Och, det kräver en livsmedelspolitik som ser helheten. Det är genom en sådan balansgång jag tror att vi kan röra oss mot en växande, svensk livsmedelsproduktion som är både motståndskraftig och lönsam. Andra viktiga områden som lyftes fram för en ökad livsmedelsproduktion var en välfungerande logistik och lagerhållning, en rättvis spelplan, innovation, arbetskraft och medmänsklighet. Hela anförandet, i en något nedkortad version där praktisk information om dagen och liknande utelämnats, finns att ta del nedan. .

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har lämnat ett vetenskapligt yttrande på uppdrag av kommissionen, där man menar att den högsta tillåtna halten för tillsatt selen i foder medför risker för konsumentsäkerheten. Därför diskuteras nu en säkning av den högsta tillåtna halten för tillsatt selen i EU. Det medför risker för bland annat djurhälsan i Sverige och vi menar att den högsta tillåtna halten för tillsatt selen snarare bör höjas. Selen är viktigt i flera aspekter Selen fyller en viktig funktion för djurhälsan och djurvälfärden. Bristen på selen i svensk mark gör det särskilt viktigt att inkludera selen i foder här. Trots att selen endast behövs i små mängder spelar det en avgörande roll för en mängd biologiska funktioner, såsom immunförsvar, antioxidantförsvar och ämnesomsättning. Att tillsätta selen i foder är inte bara en åtgärd för att kompensera för det låga seleninnehållet i marken, utan också en viktig åtgärd för att förbättra djurens hälsa, produktivitet och motståndskraft. Med ett tillräckligt selenintag kan lantbrukare främja en hållbar och hälsosam djurhållning som gynnar både producenter och konsumenter. Det är därför viktigt att vi i Sverige fortsätter att prioritera selenberikade foder, för att möta de specifika näringsbehoven hos våra djur och säkerställa deras långsiktiga hälsa. Sveriges selenfattiga jordar En avgörande anledning till att selen bör tillsättas i foder i Sverige är den naturliga bristen på selen i svensk jord. Jämfört med andra delar av världen har norra Europa och specifikt Sverige jordar som är selenfattiga, vilket innebär att grödor och gräs som växer här inte innehåller tillräckligt med selen. Följaktligen får djur som betar eller äter grödor från svenska jordar inte i sig den mängd selen de behöver för att upprätthålla normal hälsa och funktion. Att tillsätta selen i fodret är därför ett nödvändigt steg för att kompensera för detta underskott. Viktigt för immunförsvaret och reproduktionen Selen är avgörande för att stödja djurens immunförsvar och reproduktionsförmåga. Brist på selen kan leda till en rad hälsoproblem, inklusive muskelsjukdomar, minskat immunförsvar, fertilitetsproblem och ökad mottaglighet för infektioner. Selen verkar som en antioxidant, vilket innebär att det skyddar cellerna från oxidativ stress och hjälper djuren att hantera de toxiner och påfrestningar som de utsätts för. Därför är det särskilt viktigt att lantbrukare och djuruppfödare ser till att fodret innehåller tillräckliga mängder selen för att undvika dessa risker. Ökad produktivitet och förbättrad djurhälsa Djur som får tillräckliga mängder selen i sitt foder är ofta friskare och mer produktiva, vilket innebär att de växer bättre och har högre avkastning inom både mjölk- och köttproduktion. När djurens hälsa optimeras genom en korrekt balanserad diet, som inkluderar selen, minskar behovet av medicinska interventioner och sjukdomsbehandlingar, vilket på sikt minskar kostnader för djuruppfödare och lantbrukare. Friska djur producerar dessutom kött, mjölk och andra animaliska produkter av högre kvalitet, vilket är en fördel för både producenter och konsumenter. Som exempel kan nämnas moderna grisar, som uppnått en sådan fodereffektivitet att tillväxten räknat per kilo foder numera är betydligt större än förr. För att grisarna ska kunna visa sin genetiska potential måste det finnas mer av varje näringsämne per kilo foder. Det gäller allt från protein till mikromineraler och vitaminer. Foderföretagen har genom sin produktutveckling tillgodosett detta, dock inte vad gäller behovet av selen, för vilket det står en legal begränsning i vägen. När vi kan tillgodose näringsbehovet och se till att djuren mår bra, har ett gott immunförsvar och en optimal tillväxt är en tänkbar följdeffekt dessutom att behovet av antibiotika minskar ytterligare. Förhindra bristsjukdomar hos djuren En konsekvens av selenbrist är risken för nutritionell muskeldegeneration, en degenerativ sjukdom som påverkar djurens muskelvävnad. Detta tillstånd, som kan leda till allvarliga hälsoproblem och till och med dödsfall, är vanligare i områden med selenfattiga jordar. Genom att tillsätta selen i fodret kan djuruppfödare skydda sina djur från sådana risker och bidra till att säkerställa en högre standard för djurhälsan. Förslag på alternativa tillvägagångssätt Givet de varierande förutsättningarna för tillgången på selen i marken som finns i Europa förefaller det underligt att ha ett gemensamt gränsvärde för alla medlemsländer. Det speglar inte de skilda behov av tillsatt selen som finns. Eftersom behoven varierar mellan medlemsländerna bör det vara upp till de nationella behöriga myndigheterna att besluta om nationella gränsvärden, där hänsyn till naturgeografiska förutsättningar tas. Gränsvärdet som finns gäller också för alla djurslag. Det vore enligt vår mening rimligare att ha gränsvärden för varje djurslag, där djur som producerar avkomma (till exempel suggor och föräldradjur till kycklingar) ges ett högre gränsvärde än djur som produceras för livsmedel (till exempel slaktgrisar och kycklingar). I en produktionsteknisk aspekt är det en enkel fråga att hantera. Selen doseras via förblandningen och varje sådan är noggrant sammansatt för det djurslag som fodret produceras för. Risken för överdosering eller annat är i princip obefintlig, givet hur produktionen av foder går till. Länk till EFSA:s yttrande >>

Efter framgångarna med Branschdagen 2024, där deltagarna gav oss höga betyg i samtliga kategorier, ser vi fram emot att ta nästa års evenemang till nya höjder! I år kommer vi att fokusera på hur en ökad svensk produktion ska gå till. Missa inte att anmäla dig till detta viktiga evenemang - den 4 mars 2025 i Stockholm! En ökad svensk produktion av livsmedel är avgörande för att stärka vår självförsörjning och minska vårt beroende av importerade varor. Genom att producera mer livsmedel i Sverige kan vi säkra tillgången till hållbara och högkvalitativa livsmedel. En starkare inhemsk produktion bidrar till att skapa arbetstillfällen, stärka landsbygden och minska transportutsläpp, vilket är positivt både för ekonomin och klimatet. I en osäker omvärld är en stark svensk livsmedelsproduktion en grundpelare för framtida trygghet och hållbarhet. När vi frågade detagarna om vad de tycke om förra årets Branschdag fick den ett samlat omdöme på över 4 av 5, med särskilt höga betyg för föredragningarna och panelsamtalet. Våra besökare uppskattade den inspirerande blandningen av föreläsningar och tid för nätverkande, vilket skapade en bra miljö för nya affärsrelationer och idéer. Deltagarnas favoritaspekt var den professionella upplevelsen av arrangemanget, som fick det högsta genomsnittsbetyget på 4,69 av 5. Därefter uppskattades möjligheten att nätverka med intressanta personer (4,59 av 5) och konferensanläggningen inklusive dess tillgänglighet och miljö (4,5 av 5). Dessa aspekter understryker den positiva upplevelsen av både evenemangets organisation och möjligheterna för givande kontakter, vilket deltagarna ansåg var de mest framträdande delarna. Nu spänner vi bågen för att skapa ännu en fantastisk dag tillsammans med er. Anmäl dig redan i dag och tipsa dina kollegor om Branschdagen! Välkomna! Här kan du läsa mer och anmäla dig!

Föreningen Foder & Spannmål är en branschförening för svensk foderindustri samt spannmåls- och råvaruhandel. Medlemsföretagen är verksamma i ledet före och efter lantbrukarna. I samband med vårt 100-årsjubileum 2011 inrättades ett årligt stipendium som vi tilldelar ett examensarbete i ekonomi på magister- eller masternivå. Stipendiesumman är 20 000 kronor och delas ut vid vår branschdag den 4 mars 2025 i Stockholm. Syftet med stipendiet är att uppmärksamma ekonomiska faktorer som har relevans för livsmedelsproduktion och -handel, samt att öka medvetenheten om vår del av värdekedjan och medlemsföretagens verksamhet. Vi vill stärka kopplingen till akademierna och introducera studenter till branschen. I detta syfte eftersträvar vi att visa på den breda relevansen av olika ämnesområden inom ekonomi som påverkar livsmedelskedjan, såsom råvaror, energi, varumärkesbyggnad, och marknadsstrukturer. Ämnesområden som inte traditionellt associeras med livsmedelsproduktion, såsom handel med finansiella instrument eller förnybar energi, är också centrala för vår bransch och välkomnas som uppsatser inom stipendiets ramar. Kriterier och nominering Examensarbeten kan nomineras av examinatorer, handledare eller författarna själva. Examensarbetet ska vara på magister- eller masternivå från en svensk högskola eller ett svenskt universitet och vara inriktat mot företagsekonomi, nationalekonomi, ekonomisk historia eller närliggande områden. Examensarbetet ska vara relevant för livsmedelskedjan, men vi välkomnar en bred tolkning av detta, inklusive exempelvis frågor om marknadsstrukturer, energi och hållbarhet. Beskriv tydligt hur examensarbetet är relevant för livsmedelskedjan och vårt bredare syfte med stipendiet. Examensarbetet ska vara publicerat och godkänt under perioden 1 november 2023 - 30 oktober 2024. Nominering sker via e-post till pontus.thureson@foderochspannmal.se . Bifoga det nominerade arbetet och kontaktuppgifter. Ni ska få en bekräftelse på att nomineringen registrerats. Om sådan uteblir, kontakta Pontus Thureson på 08-722 00 01. Nomineringsperioden löper fram till den 22 december 2024. Juryns arbete Juryn meddelar sitt beslut i februari 2025. Juryn fattar beslut med kvalificerad majoritet. En juryledamot deltar inte i beslutet beträffande stipendiemottagare vars examensarbete lagts fram vid ett lärosäte där denne är verksam. Juryns beslut kan inte överklagas.

Spannmålsodlingen är en viktig del i produktionen av svenska livsmedel. Spannmål förädlas både via kvarnar till bröd och andra spannmålsbaserade livsmedel, samt via lantbruksdjur som producerar livsmedel i form av exempelvis mjölk, ägg och kött. Den största grödan, sett till producerad volym, är höstvete, som används framför allt till produktion av spannmålsbaserade livsmedel. Näst största gröda är korn, som används framför allt till foder, men också som maltkorn i bryggerier och destillerier. I år har vädret varit en utmaning för växtodlingen både under sådden, tillväxtperioden och skörden. Avkastningen varierar också över landet, vilket gör att det är svårare att skapa en prognos. Variationerna i skördarnas storlek mellan enskilda år är till största delen beroende av vädret. De svenska skördarna har i grova drag gett runt 4,5–5,5 miljoner ton sedan mitten av 1970-talet. Under samma period har arealen med spannmål minskat, men samtidigt har avkastningen har ökat, vilket gör att den totala produktionen håller en relativt stabil nivå. Sverige är i normala fall självförsörjande på spannmål och har sedan flera decennier ett positivt handelsnetto för spannmål.  Under senare år har vi noterat en ökande variation i skördarnas storlek, vilket illustreras i figuren nedan. Grafen visar skillnaden i producerad volym i miljoner ton för varje år, jämfört med sitt närmast föregående år. Från 1997 till 2018 var en skillnad på en miljon ton en stor skillnad och något som inträffat bara ett par gånger. Torkan 2018 och den då svaga skörden på knappt 3,3 miljoner ton ger upphov till stora kast. Både 2017 och 2019 gav goda skördar på runt 6 miljoner ton. Även därefter noteras dock stora variationer. Skörden 2021 gav nästan 1 miljon ton mindre än året före. Skörden 2022 var ungefär lika stor som 2020 och skörden 2023 var 1,5 miljoner ton mindre än 2022. Variationen i skördarnas storlek är en utmaning, både för lantbrukare, spannmålshandeln och efterföljande förädling. Ambitionen att öka andelen svenska livsmedel, som både politiken och näringslivet hyser, kräver en ökning av skördarnas storlek över tid. En stärkt konkurrenskraft, en god resiliens i den ökade geopolitiska osäkerheten liksom klimat-förändringarna talar för en sådan utveckling. Befolkningens storlek ökar också. År 2023 var vi drygt 10,5 miljoner invånare i Sverige. SCB uppskattar att vi kommer passera 11 miljoner invånare 2040 och vara 11,8 miljoner invånare 2070. Även om vi blivit vana vid en svensk självförsörjning – och export – av spannmål ska vi inte ta den för given. Vädervariationer har gett stora fluktuationer i produktionen och ett varmare och blötare väder ger nya utmaningar med skadeinsekter, svampsjukdomar, virus och andra skadegörare. Detta påverkar i sin tur produktionen negativt. Arbetet med att stärka den svenska livsmedelsproduktionen framöver behöver innefatta även perspektivet att skördarnas storlek varierar mer och inte utgå från att stora skördar är en självklarhet.

SAMMANFATTNING Sveriges skörd 2024 blir större än 2023, men är sämre än väntat och en besvikelse för många lantbrukare. Samtidigt är variationerna i avkastning stora, även lokalt. Kvalitetsmässigt är skörden mestadels bra, men även här finns stora variationer. SKÖRDELÄGET Skördeperioden har präglats av mestadels mycket bra skördeväder, vilket har resulterat i ett jämnt flöde av varor med relativt sett låga vattenhalter. Detta har underlättat hanteringen för såväl lantbrukare som spannmålsmottagningar. I sydligaste Sverige närmar man sig slutet av skörden. Längre norrut återstår fortfarande en hel del vårgrödor att tröska och beroende på väder kan slutfasen av skörden bli utsträckt. UPPSKATTAD SKÖRDESTORLEK Prognosen för hur stor skörden blir tas fram i samverkan mellan Foder & Spannmål och medlemsföretag, som har en god överblick i sina geografiska verksamhetsområden. Spannmålshandelns förväntningar, inleveranser, observationer från fält och övrigt relevant beaktas i arbetet. Efter en viktning av de olika regionerna räknas sedan en uppskattad areal, förväntad avkastning och total volym fram. Vår samlade bedömning är att drygt 5 miljoner ton spannmål kommer att skördas 2024. Det är en större skörd än förra året, då drygt 4,3 miljoner ton skördades, men mindre än de nästan 5,4 miljoner ton som Jordbruksverket uppskattade i sin prognos från mitten av augusti 2024. Även skörden av oljeväxter bedömer vi blir mindre än vad Jordbruksverket uppskattat. SAMMANFATTANDE KVALITETSASPEKTER Vad gäller de olika spannmålsslagen kan särskilt följande nämnas. Veteskörden har över lag ganska bra kvaliteter, med bra falltal men något ojämna proteiner och rymdvikter. Rågen håller god kvalitet. Lokalt förekommer en del problem med mjöldryga. Maltkornet har över lag bra grobarhet, men i vissa partier finns en hel del små kärnor. Havren har mestadels bra färg, men rymdvikterna är låga vilket kommer att kräva en del arbete för att få fram bra grynhavrepartier. I fråga om fusariumtoxiner har hittills cirka 3 800 analyser genomförts. Även om det förekommer DON i havre är situationen stabil med endast ett fåtal partier över gränsvärdet så här långt. Ingen eller mycket låg förekomst av toxinerna T-2/H-T2 noteras. FARHÅGOR OCH RISKER FRAMÖVER En hel del vårsäd är fortfarande otröskad, framför allt i västra och norra Sverige, och ett väderomslag skulle kunna medföra stigande halter av DON och andra toxiner. En fortsatt god övervakning är därför att rekommendera. De senaste åren har handeln sett en tydligt ökande frekvens av eftersäsongs-leveranser med lagringsskador. Även om förutsättningarna i år är bättre än exempelvis förra året, vill branschen understryka vikten av att löpande övervaka inlagrade partier. Riskerna för återfuktning är betydande, särskilt om vi skulle få en varm och fuktig höst. Riskerna är störst i större planlager och där bör övervägas att torka ned varan någon procent extra. TABELLER

I veckan har vår kvalitetskommitté sammanträtt och diskuterat kvaliteter i skörden 2024 utifrån de iakttagelser som gjorts hittills. Skördevädret den senaste veckan har varierat stort, med mycket regn i väster och torrt och soligt i andra områden. Kvaliteterna i råg är bra. I vete ses något svajiga proteiner och en del låga rymdvikter. Maltkornet har bra grobarhet. Mycket av vårsäden återstår att tröska och regionalt mycket regn och liggsäd ökar kvalitetsriskerna. Ytterligare några fall av höga DON-halter i havre har konstaterats i västra Sverige. Därför är det viktigt att ha god övervakning av i första hand havreleveranserna framåt. Sammanfattande bedömning av läget Tröskvädret har varierat en hel del, med allt från mycket regn i väster till mycket torrt väder i andra delar av landet. Höstsådda arealer är i allt väsentligt tröskade, men hur långt man kommit ifråga om vårsäden varierar stort. Sammantaget återstår de mesta av vårgrödorna att skörda och leverera. Som tidigare rapporterats om varierar avkastningen på höstgrödorna ganska stort. Så är fallet även ifråga om vårgrödorna. I nuläget är bedömningen att slutresultatet är sämre än väntat och en besvikelse för många lantbrukare. Foder & Spannmål avser att komma med en skördeprognos inom ett par veckor. Kvaliteterna på höstvete är fortsatt mestadels bra beträffande falltal. Ifråga om protein och rymdvikt är variationerna betydligt större. Rågskörden är i stort sett avklarad med bra kvaliteter. Viss förekomst av mjöldryga finns, framförallt i västra Sverige. Maltkornet håller hittills överlag god kvalitet ifråga om protein och grobarhet. Mycket av framförallt vårgrödorna har låg rymdvikt. Havreskörden är fortfarande bara i början, men ytterligare fall med DON-halter över gränsvärdet (1750 ppb) har konstaterats i västra Sverige. Det finns även en tendens till stigande genomsnittshalter, tydligast i landets västra delar. Förhöjda halter har i några fall konstaterats även i vete och korn. Kommittén uppmanar därför alla aktörer att noga provta och analysera havreleveranserna framöver och särhålla partier över gränsvärdet. Särskilt i landets västra delar bör man även analysera stickprover på leveranser av vete och korn. Skörden av vårsådda grödor kommer sannolikt att pågå långt in på hösten. Spannmålen börjar att lägga sig i vissa regioner samtidigt som man fått en hel del regn, vilket innebär att kvalitetsriskerna ökar. Behöver man prioritera mellan att tröska korn eller havre, kan det finnas skäl att prioritera havre, med tanke på risk för stigande DON-halter.

Fredagen den 14 juni 2024 träffades medlemmarna för den årliga kongressen på Knistad Herrgård, strax utanför Skövde. Förutom det stadgeenliga årsmötet bjöds på föredrag om det förestående valet i USA och hur det kan påverka handels- och utrikespolitiken. Därtill hade vi gott om tid för ett härligt umgänge och nätverkande. Under lördagen begav vi oss på en kulturhistorisk expedition till Varnhems klosterkyrka, Kata gård och Hornborgarsjön. Under årsmötet omvaldes Jan Rundqvist till ordförande för det kommande året. Erik Wildt-Persson (KLF), Kristina Gustafsson (Lantmännen), Patrik Myrelid (Lantmännen) och Jörgen Karlsson (Vallberga Lantmän) omvaldes till styrelseledamöter för en period om två år. Verksamhetsberättelsen för 2023 gav en bild av ett utmanande år, på många sätt. Vädret gav stora utmaningar för skörden, de geopolitiska utmaningarna med krig i Ukraina och mellan Israel och Hamas påverkar världsläget, inflationen och ränteläget har betydelse och vi såg det första utbrottet av Afrikansk svinpest i Sverige. Livsmedelssystemet har samtidigt dock hamnat mer i det allmännas fokus och diskuteras i termer av självförsörjningsgrader och beredskap. Vi ser också att diskursen i Europa kring livsmedelsproduktionen mer tar fasta på frågor som autonomi och produktion. Lördagens exkursion i Västergötlands kulturhistoriska landskap var ett uppskattat inslag. Det första stoppet var Kata gård. Vid utgrävningar på höjden bakom klosterruinen i Varnhem har arkeologerna gjort sensationella fynd som berättar om platsen från tiden innan munkarna kom dit på 1100-talet. Här finns ruinen av en av Sveriges äldsta kyrkor, en privat gårdskyrka från vikingatiden. Kyrkans krypta är kanske Sveriges äldsta bevarade rum! Här finns också en kristen gravplats som började användas redan på 900-talet. Platsen kallas Kata Gård efter den kvinna som härskade på storgården under vikingatidens slutskede. Naturligtvis stannade vi också i Varnhems klosterkyrka. I dess välbevarade romansk-gotiska miljö har Stockholms grundare Birger Jarl och enligt traditionen fyra svenska medeltidskungar fått sitt sista vilorum. Därefter satte vi kurs mot Hornborgarsjön och stannade i det fina naturrummet. Hornborgarsjön är en av Europas främsta fågelsjöar, närmare 300 artera har setts här. Återskapandet av den utdikade sjön är också ett av de största naturvårdsprojekten som någonsin genomförts i Sverige. Tack till alla som medverkade i årets kongress och gjorde den till en minnesvärd upplevelse!

Vi har nu lämnat våra synpunkter till regeringen på betänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid (SOU 2024:8) som utredningen ledd av Ingrid Petersson lämnade tidigare i år. Vi är i huvudsak positiva till utredningens genomarbetade förslag. Tidsaspekten är en kritiskt faktor, särskilt frågan om att starta arbetet så snart som möjligt. Vi ser fram emot att vara en del av arbetet med att stärka den svenska beredskapen och är beredda att dra vårt strå till stacken. Läs vårt remissvar här.

Vi driver sedan många år ett årligt projekt där analysdata och övrig kvalitetsinformation från branschens företag sammanställs och kommuniceras. Genom en omfattande provtagning följs utvecklingen för ett flertal kvalitetsparametrar löpande i hela riket under och efter skördeperioden. Särskilt fokus finns på förekomst av mykotoxiner. Syftet med projektet är att med samlad informationen från branschen få fram snabb och tillförlitlig information om kvalitetsläget beträffande svensk spannmål. Genom att tillhandahålla lägesrapporter ges berörda aktörer i branschen möjlighet att i ett tidigt skede vidta åtgärder för att hantera olika kvalitetsproblem. Snabb information, rekommendationer och flexibilitet kan vara avgörande för att säkerställa högsta möjliga värde för den producerade spannmålen. Vädret 2023 innebar en stor prövning för hela spannmålsbranschen. En synnerligen torr sommar följdes av omfattande regn, vilket medförde betydande kvantitets- och kvalitetsproblem som gröna kärnor, groddar, skadade kärnor, ogräs, låga rymdvikter, protein- och falltalsproblem och dålig grobarhet. Ojämna vattenhalter efter torkningen och återfuktning av nedtorkad spannmål var vanligt förekommande, vilket gav förutsättningar för betydande angrepp av mögelsvampar och skadeinsekter. Knappt 6500 prover analyserades med avseende på mykotoxinförekomst, vilket är betydligt färre än året innan, vilket i allt väsentligt beror på en lägre skörd. I huvudsak var det havre som provtogs, men även vete, korn och rågvete förekommer i underlaget. Proverna har i första hand analyserats med avseende på förekomst av Deoxynivalenol (DON), men i viss utsträckning även på förekomst av Zearalenon (ZEA), T2 /HT-2 och ergotalkaloider. Klicka här för att läsa slutrapporten om skörden 2023