Sökresultat

Sedan USA och Israel inledde militära operationer mot Iran i slutet av februari har de globala råvarumarknaderna reagerat med stigande priser på energi, livsmedel och insatsvaror. Hormuzsundet, som normalt hanterar en stor del av världens oljeexport och en betydande andel av gödselleveranserna, är delvis blockerat. Nedan pekar vi på några områden som kan komma att påverka våra medlemsföretag och den svenska livsmedelsproduktionen i stort. Energi och drivmedel Oljepriset steg över 100 dollar per fat för första gången sedan 2022 och har sedan dess rört sig volatilt, men på en klart högre nivå än före konflikten. För svensk livsmedelsproduktion innebär det högre kostnader för diesel och andra bränslen, kostnader som snabbt slår igenom i hela livsmedelskedjan. Torkning av spannmål är särskilt energiintensivt och ett längre konfliktförlopp under skördesäsong skulle kunna ge märkbara kostnadsökningar. Gödselmedel En tredjedel av världens gödselleveranser transporteras normalt genom Hormuzsundet. Störningar i dessa flöden riskerar att pressa upp priserna på mineralgödsel. Svenska lantbrukare som ännu inte säkrat årets gödselbehov kan möta ett försämrat prisläge. Kvävegödsel tillverkas med naturgas som viktig insatsvara. Stigande gaspriser, som ofta följer med oljeprischocker, riskerar dessutom att pressa produktionskostnaderna utöver de logistikstörningar som redan påverkar tillgången. Foder Sojabönor, majs och vegetabiliska oljor prissätts på globala marknader och de prisrörelser vi sett de senaste veckorna slår igenom även på svenska foderköp. När priserna på dessa foderråvaror stiger tenderar effekten att sprida sig till andra råvaror, eftersom fodertillverkare försöker substituera och konkurrensen om alternativ då ökar. En fortsatt uppgång på råvarusidan riskerar därför att pressa foderkostnaderna uppåt. Fraktkostnader och logistik Störningar i Hormuzsundet och ökad osäkerhet i Mellanöstern kan påverka fraktkostnader globalt, inte bara för varor som passerar sundet. Omvägar, höjda försäkringspremier och kapacitetsbrist på vissa rutter är faktorer som historiskt slagit igenom relativt snabbt när geopolitiska risker eskalerar. Valuta och makroekonomi Finansministerns prognos från den 11 mars pekar på god svensk tillväxt i basscenariot, men ett längre konfliktförlopp identifieras explicit som den största nedåtrisken. Högre inflation och svagare tillväxt i omvärlden skulle kunna påverka exportmöjligheterna för svenska livsmedel och försvåra den återhämtning som nu sker i svensk ekonomi. Sammanfattning Det är ännu för tidigt att säga hur länge konflikten varar och hur stora konsekvenserna blir för företagen i den svenska livsmedelskedjan. Flera av de kanaler som beskrivs ovan (energi, gödsel, foder och frakt) kan påverkas i varierande grad beroende på konfliktens utveckling. Foder & Spannmål följer utvecklingen och håller medlemsföretagen informerade om läget.​​​​​​​​​​​​​​​​

Torsdagen den 5 mars samlades 85 personer för Foder & Spannmåls Branschdag 2026. Temat för dagen var "Internationella trender och deras påverkan på svensk produktion". Genom detta fortsätter vi en diskussion som har löpt som en röd tråd genom flera av våra tidigare möten. Frågorna har förändrats över tid, men utgångspunkten är densamma: Hur skapar vi långsiktiga förutsättningar för en stark och hållbar svensk spannmålbransch och foderproduktion? Spannmål och foder är en central del av den svenska livsmedelskedjan. Spannmål är både livsmedel i sig och en viktig råvara i produktionen av kött, mjölk och ägg. Samtidigt är spannmåls- och foderledet en nod mellan primärproduktion, livsmedelsindustri och handel. Hur denna del av systemet fungerar påverkar därför hela kedjans kapacitet. Svensk produktion verkar också i ett internationellt sammanhang. Spannmålspriser, insatsvaror och handelsflöden påverkas i stor utsträckning av globala marknader. Regelverk och politiska ramar formas till stor del i ett europeiskt perspektiv. För att förstå möjligheterna att öka produktionen i Sverige behöver vi därför också förstå hur våra förutsättningar ser ut i relation till omvärlden. Diskussionen om ökad livsmedelsproduktion handlar därför inte bara om ambitioner eller mål. Den handlar om konkurrenskraft, investeringar och stabila spelregler. För att produktionen ska kunna utvecklas över tid krävs att hela livsmedelskedjan har förutsättningar att fungera och utvecklas. Här finns också kopplingen till livsmedelsberedskap. En robust beredskap bygger ytterst på ett livsmedelssystem som fungerar väl i vardagen. När produktion, förädling och handel är starka finns också kapacitet och kompetens kvar i systemet när förutsättningarna förändras. Branschdagen är därför ett bra tillfälle att diskutera hur vi stärker svensk spannmåls- och foderproduktion i ett bredare perspektiv. Vilka förutsättningar behövs för att öka produktionen? Hur ser samspelet ut mellan konkurrenskraft, regelverk och investeringar? Och hur kan vi tillsammans bidra till ett livsmedelssystem som både är produktivt och uthålligt? Det är frågor som inte bara rör vår bransch, utan hela livsmedelskedjan. Tack till alla som kom och bidrog med kloka perspektiv! Vill du få en blänkare om nästa års Branschdag? Skriv upp dig för våra utskick om branschdagen på den här länken .

En stor höstsådd under mestadels goda förhållanden följdes av en tidig, men i många områden torr och sval vår. Vädret under sommaren har varit mestadels gynnsamt för flertalet grödor. Skörden är i gång upp t o m Mälardalen och nu mognar många grödor samtidigt i stora delar av landet. Avkastningen är god och kvaliteterna är överlag så här långt mestadels bra. Bedömning av läget Vid ett möte med Foder & Spannmåls Kvalitetskommitté den 6 augusti 2025 har i korthet följande bedömningar gjorts om aktuellt läge beträffande 2025 års skörd i Sverige. Skörden är i gång upp t o m Mälardalen. Som längst har man hunnit i Skåne och södra Halland där ca 30% bedöms vara tröskat. Norr om Mälardalen dröjer det ytterligare någon vecka innan man är i gång ordentligt. Till skillnad från förra årets utdragna skördeperiod, mognar nu många grödor samtidigt i stora delar av landet. Eftersom avkastningen överlag också är god, kommer skördeperioden bli mycket hektisk för såväl lantbrukare som spannmålshandel. Liggsäd finns i vissa fält över hela landet, men med betydande variationer, även lokalt. Kvaliteterna på höstråg är överlag bra, men det finns på flera håll omfattande förekomst av mjöldryga. Ifråga om hittills levererat höstvete är kvaliteterna mestadels goda med bra falltal och proteiner. Det maltkorn som hittills levererats har överlag god kvalitet. Gulrostangreppen har varit omfattande, men synes också ha bekämpats med goda resultat. Angreppen av sotdaggsvampar är så här långt begränsade, även om det finns enstaka rapporter om förekomst. Branschen har relativt få mykotoxinanalyser än så länge, men de som tagits visar på inga eller låga halter av fusariumtoxinet DON (deoxynivalenol). Dock bör noteras att vi bara är precis i starten av havreskörden, som historiskt varit den känsligaste grödan. Från prover tagna i fält vid gulmognad har vid odling konstaterats förekomst av fusarium på kärnan. Det är därför viktigt att kontrollera i första hand havreleveranser ifråga om DON-halt. Det kan också finnas skäl att prioritera mogen havre i tröskningen. Observeras bör att vi fortfarande är i ett tidigt skede av skörden. Foder & Spannmåls Kvalitetskommitté kommer att följa utvecklingen noga den närmaste tiden och återkomma med lägesrapporter när mer material föreligger.

Sveriges skörd 2025 blir den största på flera år och håller över lag bra kvalitet. De stora volymerna pressar dock logistik och lagring, vilket ökar risken för kvalitetsförluster under hösten. SKÖRDELÄGET Under skördeperioden har inflödet av leveranser till spannmålsanläggningarna stundtals varit mycket högt, då många grödor mognat samtidigt. I södra Sverige är skörden i huvudsak klar och upp till Mälardalen återstår bara enstaka fält att skörda. Längre norrut återstår en del att tröska och med tilltagande variationer i vädret kan utmaningarna att bärga skörden öka. UPPSKATTAD SKÖRDESTORLEK Prognosen för hur stor skörden blir tas fram i samverkan mellan Foder & Spannmål och medlemsföretag, som har en god överblick i sina geografiska verksamhetsområden. Spannmålshandelns förväntningar, inleveranser, observationer från fält och övrigt relevant beaktas i arbetet. Efter en viktning av de olika regionerna räknas sedan en uppskattad areal, förväntad avkastning och total volym fram. Vår samlade bedömning är att 6,1 miljoner ton spannmål kommer att skördas 2025. Det är en större skörd än såväl förra året som de föregående fem åren och den största skörden sedan 2019. Skörden av oljeväxter beräknas till 366 tusen ton.  För baljväxter finns i dagsläget ingen prognos, men även för dessa bedöms avkastningen bli god. I sammanhanget ska dock noteras att arealen är den lägsta på flera år. Areal ha Prognos kg/ha Produktion Tusen ton Höstvete                472 592            7 400            3 497 Vårvete                   53 018            4 200                223 Höstråg                   29 861            6 200                185 Höstkorn                   22 049            6 500                143 Vårkorn                237 226            5 000            1 186 Havre                153 707            4 200                646 Höstrågvete                   32 369            5 800                188 Vårrågvete                      2 542            3 500                      9 Blandsäd                      7 016            3 300                   23 Total            1 010 380            6 100   Areal ha Prognos kg/ha Produktion Tusen ton Höstraps                   95 634            3 500                335 Vårraps                   14 592            2 000                   29 Höstrybs                          470 Vårrybs                          898                        2 Total                111 594                366 SAMMANFATTANDE KVALITETSASPEKTER Vad gäller de olika spannmålsslagen kan särskilt följande nämnas. Veteskörden har över lag bra kvaliteter, med bra falltal genom hela skörden. Trots de stora volymerna är även proteinhalterna i de allra flesta fall fullt godtagbara liksom även rymdvikterna. Rågen håller god kvalitet, men förekomsten av mjöldryga är omfattande, vilket ställer stora krav på rensningen, särskilt eftersom gränsvärdet för mjöldryga sänktes den 1 juli 2025. Maltkornet har över lag bra grobarhet och protein och förekomsten av rosa kärnor (fusarium) är låg. Viss småkärnighet i en del områden gör dock att rensutbytet kunde varit något bättre. Havren har mycket bra färg, men rymdvikterna är på sina håll åt det lägre hållet. I fråga om fusariumtoxiner har hittills drygt 5100 analyser genomförts. Förekomsten av DON (deoxynivalenol) är generellt sett låg, men de senaste två veckorna har halterna börjat stiga och det förekommer en del leveranser av havre med halter över gränsvärdet för livsmedel. Detta framför allt lokalt i vissa delar av  västra Götaland och västra Svealand. Vad gäller toxinerna T-2/HT-2 respektive ZEA (Zearalenon) är förekomsten låg. Inga nivåer över något gränsvärde har uppmätts. FARHÅGOR OCH RISKER FRAMÖVER En del vårsäd är fortfarande otröskad, framför allt norr om Mälaren. Med tanke på att stigande halter av DON har noterats i havre de senaste veckorna, är noggrann provtagning och analysering av havreleveranser att rekommendera. Den mycket stora skörd som nu bärgats under en kort tid anstränger transport- och lagringskapaciteten. Även om väderförutsättningarna under skörden varit goda, vill branschen understryka vikten av att löpande noga övervaka alla typer av lager. Detta gäller även när till synes torr spannmål lagts på lager eftersom riskerna för återfuktning är betydande, särskilt om vi skulle få en varm och fuktig höst. Problem med mögel och insekter kan i dylika situationer komma snabbt. Riskerna är störst i planlager och där bör övervägas att torka ned varan något under önskad lagringsvattenhalt.

Bra skördeväder gör att skörden går snabbt framåt i hela landet upp till och med Mälardalen. Avkastningen är mycket god och kvaliteterna är överlag så här långt i huvudsak bra, även om det finns smärre undantag. De stora volymerna gör att läget på många spannmålsanläggningar är ansträngt. Vid ett möte med Foder & Spannmåls Kvalitetskommitté den 13 augusti 2025 har i korthet följande bedömningar gjorts om aktuellt läge vad gäller 2025 års skörd i Sverige. Under goda väderförhållanden är skörden i full gång i hela landet upp till och med Mälardalen. I södra och östra Götaland bedöms cirka 75% vara tröskat. Motsvarande siffror ligger runt 50% i västra Götaland och runt 25% i Mälardalen. Norr därom är man precis i starten. Nästan alla grödor mognar samtidigt och en överlag stor skörd gör de logistiska utmaningarna stora. Det gäller både lantbrukare och spannmålshandel. Kvaliteterna på höstråg är generellt sett bra, men förekomsten av mjöldryga är betydande. Det finns även enstaka veteleveranser med mjöldryga. Höstvetekvaliteterna är mestadels goda, men vissa leveranser kan sticka ut med mycket låga proteiner, inte sällan i samband med synnerligen höga avkastningstal. Maltkornet har överlag god kvalitet och förekomsten av röda kärnor är låg. Det finns viss förekomst av sotdaggsvampar och stinksot, men omfattningen är nuläget liten. Havren har så här långt i grunden bra kvalitet. Även om det finns viss förekomst av fusarium, visar inga analyser beträffande DON-halter på nivåer över gränsvärdet. Den senaste veckan kan dock ses tendenser till stigande värden, vilket gör det viktigt att ha en fortsatt god mottagningskontroll beträffande DON.

Vid Foder & Spannmåls kvalitetskommittés möte den 1 oktober gjordes en genomgång av det aktuella läget i 2025 års spannmålsskörd. Här är de viktigaste slutsatserna. Sammanfattning Kommittén noterar med oro att en hel del analyser av hemmalagrad spannmål redan visar på förekomst av lagringsrelaterade mögelsvampar. Det är av synnerlig vikt att alla som lagrar spannmål har en noggrann temperaturövervakning. Vad gäller DON (deoxynivalenol) har de senaste veckorna visat på en hög andel havreleveranser, i första hand från Värmland och Dalarna, med halter över gränsvärdet för livsmedel. Om skörden I Götaland och Svealand är skörden i stort sett avklarad, med överlag god avkastning och bra kvaliteter. Kommittén vill dock framhålla att situationen därmed inte är problemfri. Noteras kan särskilt följande. Beträffande mykotoxiner har cirka 8 000 DON-analyser rapporterats in till Foder & Spanmål, varav flertalet avser havre. Halterna var mycket låga i början av skörden, men efter regnen i månadsskiftet augusti/september steg halterna i framför allt Värmland och Dalarna. Vissa veckor har 20-30 procent av leveranserna av havre i dessa områden legat på nivåer över gränsvärdet 1 750 ppb. Förekomsten av mjöldryga i råg är betydande, vilket ställer krav på effektiv rensning. En sammanställning av förekomsten fördelat på regioner är under framtagning, men preliminära siffror visar på att i vissa områden kan runt 40 procent av inleveranserna av råg ligga på nivåer över gränsvärdet 0,2 g/kg innan rensning. Risker Det som mest oroar spannmålshandeln i nuläget är risken för kvalitetsförsämringar vid lagring .Redan nu visar många analyser på gårdlagrad spannmål på alldeles för hög förekomst av lagringsrelaterade mögelsvampar och på för hög vattenaktivitet. Mycket spannmål höll höga temperaturer vid inlagring och risken för återfuktning av en vid inlagring till synes torr vara är därför stor. Detta innebär stora risker för lagringsskador i form av mögel och insekter. Kommittén vill därför understryka vikten av att man har noggrann och systemastisk kontroll av sina lager, till exempel genom mätning av varans temperatur. Observeras förändringar är det viktigt att omgående vidtaga åtgärder. Annars försämras kvaliteten mycket snabbt och man riskerar nedklassning eller kassation.

I veckan har vår kvalitetskommitté sammanträtt och diskuterat kvaliteter i skörden 2024 utifrån de iakttagelser som gjorts hittills. Skördevädret den senaste veckan har varierat stort, med mycket regn i väster och torrt och soligt i andra områden. Kvaliteterna i råg är bra. I vete ses något svajiga proteiner och en del låga rymdvikter. Maltkornet har bra grobarhet. Mycket av vårsäden återstår att tröska och regionalt mycket regn och liggsäd ökar kvalitetsriskerna. Ytterligare några fall av höga DON-halter i havre har konstaterats i västra Sverige. Därför är det viktigt att ha god övervakning av i första hand havreleveranserna framåt. Sammanfattande bedömning av läget Tröskvädret har varierat en hel del, med allt från mycket regn i väster till mycket torrt väder i andra delar av landet. Höstsådda arealer är i allt väsentligt tröskade, men hur långt man kommit ifråga om vårsäden varierar stort. Sammantaget återstår de mesta av vårgrödorna att skörda och leverera. Som tidigare rapporterats om varierar avkastningen på höstgrödorna ganska stort. Så är fallet även ifråga om vårgrödorna. I nuläget är bedömningen att slutresultatet är sämre än väntat och en besvikelse för många lantbrukare. Foder & Spannmål avser att komma med en skördeprognos inom ett par veckor. Kvaliteterna på höstvete är fortsatt mestadels bra beträffande falltal. Ifråga om protein och rymdvikt är variationerna betydligt större. Rågskörden är i stort sett avklarad med bra kvaliteter. Viss förekomst av mjöldryga finns, framförallt i västra Sverige. Maltkornet håller hittills överlag god kvalitet ifråga om protein och grobarhet. Mycket av framförallt vårgrödorna har låg rymdvikt. Havreskörden är fortfarande bara i början, men ytterligare fall med DON-halter över gränsvärdet (1750 ppb) har konstaterats i västra Sverige. Det finns även en tendens till stigande genomsnittshalter, tydligast i landets västra delar. Förhöjda halter har i några fall konstaterats även i vete och korn. Kommittén uppmanar därför alla aktörer att noga provta och analysera havreleveranserna framöver och särhålla partier över gränsvärdet. Särskilt i landets västra delar bör man även analysera stickprover på leveranser av vete och korn. Skörden av vårsådda grödor kommer sannolikt att pågå långt in på hösten. Spannmålen börjar att lägga sig i vissa regioner samtidigt som man fått en hel del regn, vilket innebär att kvalitetsriskerna ökar. Behöver man prioritera mellan att tröska korn eller havre, kan det finnas skäl att prioritera havre, med tanke på risk för stigande DON-halter.

SAMMANFATTNING Sveriges skörd 2024 blir större än 2023, men är sämre än väntat och en besvikelse för många lantbrukare. Samtidigt är variationerna i avkastning stora, även lokalt. Kvalitetsmässigt är skörden mestadels bra, men även här finns stora variationer. SKÖRDELÄGET Skördeperioden har präglats av mestadels mycket bra skördeväder, vilket har resulterat i ett jämnt flöde av varor med relativt sett låga vattenhalter. Detta har underlättat hanteringen för såväl lantbrukare som spannmålsmottagningar. I sydligaste Sverige närmar man sig slutet av skörden. Längre norrut återstår fortfarande en hel del vårgrödor att tröska och beroende på väder kan slutfasen av skörden bli utsträckt. UPPSKATTAD SKÖRDESTORLEK Prognosen för hur stor skörden blir tas fram i samverkan mellan Foder & Spannmål och medlemsföretag, som har en god överblick i sina geografiska verksamhetsområden. Spannmålshandelns förväntningar, inleveranser, observationer från fält och övrigt relevant beaktas i arbetet. Efter en viktning av de olika regionerna räknas sedan en uppskattad areal, förväntad avkastning och total volym fram. Vår samlade bedömning är att drygt 5 miljoner ton spannmål kommer att skördas 2024. Det är en större skörd än förra året, då drygt 4,3 miljoner ton skördades, men mindre än de nästan 5,4 miljoner ton som Jordbruksverket uppskattade i sin prognos från mitten av augusti 2024. Även skörden av oljeväxter bedömer vi blir mindre än vad Jordbruksverket uppskattat. SAMMANFATTANDE KVALITETSASPEKTER Vad gäller de olika spannmålsslagen kan särskilt följande nämnas. Veteskörden har över lag ganska bra kvaliteter, med bra falltal men något ojämna proteiner och rymdvikter. Rågen håller god kvalitet. Lokalt förekommer en del problem med mjöldryga. Maltkornet har över lag bra grobarhet, men i vissa partier finns en hel del små kärnor. Havren har mestadels bra färg, men rymdvikterna är låga vilket kommer att kräva en del arbete för att få fram bra grynhavrepartier. I fråga om fusariumtoxiner har hittills cirka 3 800 analyser genomförts. Även om det förekommer DON i havre är situationen stabil med endast ett fåtal partier över gränsvärdet så här långt. Ingen eller mycket låg förekomst av toxinerna T-2/H-T2 noteras. FARHÅGOR OCH RISKER FRAMÖVER En hel del vårsäd är fortfarande otröskad, framför allt i västra och norra Sverige, och ett väderomslag skulle kunna medföra stigande halter av DON och andra toxiner. En fortsatt god övervakning är därför att rekommendera. De senaste åren har handeln sett en tydligt ökande frekvens av eftersäsongs-leveranser med lagringsskador. Även om förutsättningarna i år är bättre än exempelvis förra året, vill branschen understryka vikten av att löpande övervaka inlagrade partier. Riskerna för återfuktning är betydande, särskilt om vi skulle få en varm och fuktig höst. Riskerna är störst i större planlager och där bör övervägas att torka ned varan någon procent extra. TABELLER Prognos för spannmål 2024 Prognos för oljeväxter 2024

Foder & Spannmål är branschföreningen för företag som tillverkar eller handlar med foder, spannmål och insatsvaror till lantbruket. Våra medlemsföretag förser Sveriges lantbrukare med förnödenheter för att de ska kunna så, gödsla och skydda sina grödor och utfodra sina djur samt tar emot gårdarnas skördade spannmål för att torka, lagra, blanda och förädla vidare till foder, kvarnprodukter och andra användningsområden. Våra medlemsföretag står alltså för en central funktion i de beredskapsförslag som lagts fram av Jordbruksverket. Jordbruksverket har lagt fram två rapporter om beredskapslager, en om spannmål och en om vissa insatsvaror. Båda rapporterna pekar rakt mot våra medlemsföretags funktion i livsmedelskedjan. Den första rapporten, om beredskapslagring av spannmål, lades fram i april 2024. I korthet föreslås att beredskapslagren av spannmål ska finansieras genom att staten tecknar avtal med företagen, att den köpta varan kontinuerligt omsätts, att den mängd som staten har köpt ska alltid finnas tillgänglig och att staten ska ha full rätt att använda den vid behov. Jordbruksverkets bedömning är att det tar mellan fem och tio år att skapa sådana lager. Sedan rapporten lades fram förra våren har skörden 2024 kommit och gått. Den spannmål som då skördades går inte längre att använda för att bygga beredskap. Vi står nu inför skörden 2025. Några avtal med företagen om att hålla beredskapslager för statens räkning är ännu inte träffade. Inte heller finns en arbetsstruktur eller organisation med tydliga processer och roller på plats. Vi har respekt för den svenska förvaltningsmodellen och förstår att regeringen fattar kollektiva beslut. Samtidigt går dagarna, veckorna och månaderna och utan en tydlig signal om att beredskapslagringen avses starta senast i samband med årets skörd är risken överhängande att inte heller skörden 2025 kan användas för detta viktiga ändamål. I så fall är det först i samband med skörden 2026 arbetet ens kan starta. Vi vill därför understryka vikten av att omgående komma igång, för att inte förlora mer tid än nödvändigt.

Foder & Spannmåls Kvalitetskommitté sammanställer årligen analysdata och annan kvalitetsinformation från branschens företag för att ge en samlad bild av spannmålskvaliteten i Sverige. Genom omfattande provtagning under och efter skörd följs flera viktiga kvalitetsparametrar, med särskilt fokus på förekomst av mykotoxiner. Syftet är att snabbt kunna ge branschen tillförlitlig information som underlag för tidiga åtgärder vid eventuella kvalitetsproblem. Arbetet bidrar också till ett gemensamt förhållningssätt, branschgemensamma rekommendationer och ett effektivt resursutnyttjande.  Skörden 2025 blev den största på över 40 år med en total spannmålsskörd på cirka 6,3 miljoner ton. Många grödor mognade samtidigt, vilket periodvis pressade logistiken för mottagning och lagring. Kvalitetsparametrarna var överlag goda. Protein-, falltalsnivåer och grobarhet var generellt bra. När det gäller mykotoxiner dominerade DON (deoxynivalenol) riskbilden. Regionalt förhöjda DON-halter i havre noterades under sensommaren och hösten, särskilt i delar av västra och norra Sverige, med stora lokala variationer. Övriga toxiner – såsom T-2/HT-2, zearalenon och ergotalkaloider – uppvisade i huvudsak låga eller inga märkbart förhöjda nivåer. I rapporten finns resultatet från kvalitetskommitténs arbete uppdelat på regioner och spannmålsslag, samt rekommendationer inför kommande säsong, med fokus på lagringsdisciplin, systematisk provtagning och fortsatt uppföljning i områden med förhöjda DON-halter.

Foder & Spannmåls Kvalitetskommitté sammanställer årligen analysdata och annan kvalitetsinformation från branschen för att ge en samlad bild av det aktuella spannmålsläget i Sverige. Genom omfattande provtagning under och efter skörd följs flera viktiga kvalitetsparametrar, med särskilt fokus på förekomst av mykotoxiner. Syftet är att snabbt kunna ge branschen tillförlitlig information, som underlag för tidiga åtgärder vid eventuella kvalitetsproblem. Arbetet bidrar till ett gemensamt förhållningssätt, branschgemensamma rekommendationer och ett effektivt resursutnyttjande. Skörden 2024 blev något bättre än föregående år, men upplevdes ändå som en besvikelse av många lantbrukare. För flertalet grödor låg avkastningen under det normala, även om proteinhalter och falltal generellt var goda. Däremot var rymdvikterna ofta låga. Den utdragna skördeperioden bidrog till ett jämnt flöde av spannmål, vilket underlättade hanteringen. Variationerna i både kvalitet och kvantitet var stora, även på lokal nivå. Över 8000 prover analyserades med fokus på mykotoxiner, framför allt i havre. DON-nivåerna var lägre än föregående år; cirka en procent av havren överskred gränsvärdet för livsmedel, och några få leveranser översteg riktvärdet för foder. Vissa veteleveranser låg också över livsmedelsgränsen. Övriga analyserade toxiner, som Zearalenon och T-2/HT-2, uppvisade inga förhöjda nivåer. Däremot var förekomsten av mjöldryga i råg betydande, med cirka 27 procent av proverna över gränsvärdet. Efter skörden förekom viss kvalitetsproblematik, men i betydligt mindre omfattning än året innan. Nedan finns den fullständiga slutrapporten och vår branschrekommendation för mykotoxiner.

Foder & Spannmåls årliga evenemang Branschdagen gick av stapeln den 4 mars och handlade i år om hur vi kan öka den svenska produktionen av livsmedel. Deltagare från hela livsmedelskedjan samlades på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin i Stockholm för att diskutera vilka åtgärder som som krävs, vilka hinder som finns och hur vi får med oss alla aktörer - privata som offentliga - i en sådan riktning. Panelsamtal med Per Arfvidsson ( Executive Vice President & CTO, Lantmännen), Helena Markstedt ( Näringspolitiskt ansvarig, Arla Sverige), Malin Hagbardsson ( Branschansvarig, LRF Växtodling), Magnus Dafgård (Koncernchef, Skövde slakteri) och Pontus Thureson (VD, Foder & Spannmål). Under sitt öppnande anförande beskrev vår VD Pontus Thureson hur Foder & Spannmåls medlemsföretag spelar en avgörande roll för livsmedelskedjan. Han poängterade att frågan som kräver en samlad framåtrörelse, där varje led i livsmedelskedjan måste inkluderas, för att undvika suboptimeringar. När vi samlades på den här platsen för drygt ett år sedan och pratade om en ökad beredskap i livsmedelskedjan, underströk vi att produktionen av livsmedel är resultatet av vad en kedja hårt arbetande aktörer tillsammans åstadkommer. Det fanns en tydlig samsyn efter panelsamtalet vi då hade att en bättre beredskap i livsmedelsproduktionen kräver ett systemsynsätt. När man tänker efter är det självklart. Utan foder blir det ingen animalieproduktion. Utan bagerier blir det inget bröd. Utan mejerier blir det inget smör. Utan butiker blir det ingen distribution. Utan lantbrukare blir det... ingenting. Han lyfte vidare fram betydelsen av handelsrelationerna, hur de å ena sidan tjänar oss väl och hur de å andra sidan kan göra oss sårbara, och ställde dem i relation till de pågående diskussionerna om självförsörjning. Vi får inte fastna i en svartvit debatt om självförsörjning kontra handel, menade han. Att enbart fokusera på självförsörjning, utan att beakta handelsrelationernas roll, vore att göra oss alla en otjänst. Här gäller det att vara strategisk, inte kortsiktig - vidsynt, inte enögd. Vi behöver ett system som klarar av att stå emot globala kriser och samtidigt utnyttjar den globala marknadens förutsättningar. Det kräver i sin tur ett näringsliv som är starkt nog att ta marknadsandelar hemma, men också flexibelt nog att konkurrera internationellt. Och, det kräver en livsmedelspolitik som ser helheten. Det är genom en sådan balansgång jag tror att vi kan röra oss mot en växande, svensk livsmedelsproduktion som är både motståndskraftig och lönsam. Andra viktiga områden som lyftes fram för en ökad livsmedelsproduktion var en välfungerande logistik och lagerhållning, en rättvis spelplan, innovation, arbetskraft och medmänsklighet. Hela anförandet, i en något nedkortad version där praktisk information om dagen och liknande utelämnats, finns att ta del nedan. .