Sökresultat

Spannmålsodlingen är en viktig del i produktionen av svenska livsmedel. Spannmål förädlas både via kvarnar till bröd och andra spannmålsbaserade livsmedel, samt via lantbruksdjur som producerar livsmedel i form av exempelvis mjölk, ägg och kött. Den största grödan, sett till producerad volym, är höstvete, som används framför allt till produktion av spannmålsbaserade livsmedel. Näst största gröda är korn, som används framför allt till foder, men också som maltkorn i bryggerier och destillerier. I år har vädret varit en utmaning för växtodlingen både under sådden, tillväxtperioden och skörden. Avkastningen varierar också över landet, vilket gör att det är svårare att skapa en prognos. Variationerna i skördarnas storlek mellan enskilda år är till största delen beroende av vädret. De svenska skördarna har i grova drag gett runt 4,5–5,5 miljoner ton sedan mitten av 1970-talet. Under samma period har arealen med spannmål minskat, men samtidigt har avkastningen har ökat, vilket gör att den totala produktionen håller en relativt stabil nivå. Sverige är i normala fall självförsörjande på spannmål och har sedan flera decennier ett positivt handelsnetto för spannmål.  Under senare år har vi noterat en ökande variation i skördarnas storlek, vilket illustreras i figuren nedan. Grafen visar skillnaden i producerad volym i miljoner ton för varje år, jämfört med sitt närmast föregående år. Från 1997 till 2018 var en skillnad på en miljon ton en stor skillnad och något som inträffat bara ett par gånger. Torkan 2018 och den då svaga skörden på knappt 3,3 miljoner ton ger upphov till stora kast. Både 2017 och 2019 gav goda skördar på runt 6 miljoner ton. Även därefter noteras dock stora variationer. Skörden 2021 gav nästan 1 miljon ton mindre än året före. Skörden 2022 var ungefär lika stor som 2020 och skörden 2023 var 1,5 miljoner ton mindre än 2022. Variationen i skördarnas storlek är en utmaning, både för lantbrukare, spannmålshandeln och efterföljande förädling. Ambitionen att öka andelen svenska livsmedel, som både politiken och näringslivet hyser, kräver en ökning av skördarnas storlek över tid. En stärkt konkurrenskraft, en god resiliens i den ökade geopolitiska osäkerheten liksom klimat-förändringarna talar för en sådan utveckling. Befolkningens storlek ökar också. År 2023 var vi drygt 10,5 miljoner invånare i Sverige. SCB uppskattar att vi kommer passera 11 miljoner invånare 2040 och vara 11,8 miljoner invånare 2070. Även om vi blivit vana vid en svensk självförsörjning – och export – av spannmål ska vi inte ta den för given. Vädervariationer har gett stora fluktuationer i produktionen och ett varmare och blötare väder ger nya utmaningar med skadeinsekter, svampsjukdomar, virus och andra skadegörare. Detta påverkar i sin tur produktionen negativt. Arbetet med att stärka den svenska livsmedelsproduktionen framöver behöver innefatta även perspektivet att skördarnas storlek varierar mer och inte utgå från att stora skördar är en självklarhet.

SAMMANFATTNING Sveriges skörd 2024 blir större än 2023, men är sämre än väntat och en besvikelse för många lantbrukare. Samtidigt är variationerna i avkastning stora, även lokalt. Kvalitetsmässigt är skörden mestadels bra, men även här finns stora variationer. SKÖRDELÄGET Skördeperioden har präglats av mestadels mycket bra skördeväder, vilket har resulterat i ett jämnt flöde av varor med relativt sett låga vattenhalter. Detta har underlättat hanteringen för såväl lantbrukare som spannmålsmottagningar. I sydligaste Sverige närmar man sig slutet av skörden. Längre norrut återstår fortfarande en hel del vårgrödor att tröska och beroende på väder kan slutfasen av skörden bli utsträckt. UPPSKATTAD SKÖRDESTORLEK Prognosen för hur stor skörden blir tas fram i samverkan mellan Foder & Spannmål och medlemsföretag, som har en god överblick i sina geografiska verksamhetsområden. Spannmålshandelns förväntningar, inleveranser, observationer från fält och övrigt relevant beaktas i arbetet. Efter en viktning av de olika regionerna räknas sedan en uppskattad areal, förväntad avkastning och total volym fram. Vår samlade bedömning är att drygt 5 miljoner ton spannmål kommer att skördas 2024. Det är en större skörd än förra året, då drygt 4,3 miljoner ton skördades, men mindre än de nästan 5,4 miljoner ton som Jordbruksverket uppskattade i sin prognos från mitten av augusti 2024. Även skörden av oljeväxter bedömer vi blir mindre än vad Jordbruksverket uppskattat. SAMMANFATTANDE KVALITETSASPEKTER Vad gäller de olika spannmålsslagen kan särskilt följande nämnas. Veteskörden har över lag ganska bra kvaliteter, med bra falltal men något ojämna proteiner och rymdvikter. Rågen håller god kvalitet. Lokalt förekommer en del problem med mjöldryga. Maltkornet har över lag bra grobarhet, men i vissa partier finns en hel del små kärnor. Havren har mestadels bra färg, men rymdvikterna är låga vilket kommer att kräva en del arbete för att få fram bra grynhavrepartier. I fråga om fusariumtoxiner har hittills cirka 3 800 analyser genomförts. Även om det förekommer DON i havre är situationen stabil med endast ett fåtal partier över gränsvärdet så här långt. Ingen eller mycket låg förekomst av toxinerna T-2/H-T2 noteras. FARHÅGOR OCH RISKER FRAMÖVER En hel del vårsäd är fortfarande otröskad, framför allt i västra och norra Sverige, och ett väderomslag skulle kunna medföra stigande halter av DON och andra toxiner. En fortsatt god övervakning är därför att rekommendera. De senaste åren har handeln sett en tydligt ökande frekvens av eftersäsongs-leveranser med lagringsskador. Även om förutsättningarna i år är bättre än exempelvis förra året, vill branschen understryka vikten av att löpande övervaka inlagrade partier. Riskerna för återfuktning är betydande, särskilt om vi skulle få en varm och fuktig höst. Riskerna är störst i större planlager och där bör övervägas att torka ned varan någon procent extra. TABELLER

I veckan har vår kvalitetskommitté sammanträtt och diskuterat kvaliteter i skörden 2024 utifrån de iakttagelser som gjorts hittills. Skördevädret den senaste veckan har varierat stort, med mycket regn i väster och torrt och soligt i andra områden. Kvaliteterna i råg är bra. I vete ses något svajiga proteiner och en del låga rymdvikter. Maltkornet har bra grobarhet. Mycket av vårsäden återstår att tröska och regionalt mycket regn och liggsäd ökar kvalitetsriskerna. Ytterligare några fall av höga DON-halter i havre har konstaterats i västra Sverige. Därför är det viktigt att ha god övervakning av i första hand havreleveranserna framåt. Sammanfattande bedömning av läget Tröskvädret har varierat en hel del, med allt från mycket regn i väster till mycket torrt väder i andra delar av landet. Höstsådda arealer är i allt väsentligt tröskade, men hur långt man kommit ifråga om vårsäden varierar stort. Sammantaget återstår de mesta av vårgrödorna att skörda och leverera. Som tidigare rapporterats om varierar avkastningen på höstgrödorna ganska stort. Så är fallet även ifråga om vårgrödorna. I nuläget är bedömningen att slutresultatet är sämre än väntat och en besvikelse för många lantbrukare. Foder & Spannmål avser att komma med en skördeprognos inom ett par veckor. Kvaliteterna på höstvete är fortsatt mestadels bra beträffande falltal. Ifråga om protein och rymdvikt är variationerna betydligt större. Rågskörden är i stort sett avklarad med bra kvaliteter. Viss förekomst av mjöldryga finns, framförallt i västra Sverige. Maltkornet håller hittills överlag god kvalitet ifråga om protein och grobarhet. Mycket av framförallt vårgrödorna har låg rymdvikt. Havreskörden är fortfarande bara i början, men ytterligare fall med DON-halter över gränsvärdet (1750 ppb) har konstaterats i västra Sverige. Det finns även en tendens till stigande genomsnittshalter, tydligast i landets västra delar. Förhöjda halter har i några fall konstaterats även i vete och korn. Kommittén uppmanar därför alla aktörer att noga provta och analysera havreleveranserna framöver och särhålla partier över gränsvärdet. Särskilt i landets västra delar bör man även analysera stickprover på leveranser av vete och korn. Skörden av vårsådda grödor kommer sannolikt att pågå långt in på hösten. Spannmålen börjar att lägga sig i vissa regioner samtidigt som man fått en hel del regn, vilket innebär att kvalitetsriskerna ökar. Behöver man prioritera mellan att tröska korn eller havre, kan det finnas skäl att prioritera havre, med tanke på risk för stigande DON-halter.

Fredagen den 14 juni 2024 träffades medlemmarna för den årliga kongressen på Knistad Herrgård, strax utanför Skövde. Förutom det stadgeenliga årsmötet bjöds på föredrag om det förestående valet i USA och hur det kan påverka handels- och utrikespolitiken. Därtill hade vi gott om tid för ett härligt umgänge och nätverkande. Under lördagen begav vi oss på en kulturhistorisk expedition till Varnhems klosterkyrka, Kata gård och Hornborgarsjön. Under årsmötet omvaldes Jan Rundqvist till ordförande för det kommande året. Erik Wildt-Persson (KLF), Kristina Gustafsson (Lantmännen), Patrik Myrelid (Lantmännen) och Jörgen Karlsson (Vallberga Lantmän) omvaldes till styrelseledamöter för en period om två år. Verksamhetsberättelsen för 2023 gav en bild av ett utmanande år, på många sätt. Vädret gav stora utmaningar för skörden, de geopolitiska utmaningarna med krig i Ukraina och mellan Israel och Hamas påverkar världsläget, inflationen och ränteläget har betydelse och vi såg det första utbrottet av Afrikansk svinpest i Sverige. Livsmedelssystemet har samtidigt dock hamnat mer i det allmännas fokus och diskuteras i termer av självförsörjningsgrader och beredskap. Vi ser också att diskursen i Europa kring livsmedelsproduktionen mer tar fasta på frågor som autonomi och produktion. Lördagens exkursion i Västergötlands kulturhistoriska landskap var ett uppskattat inslag. Det första stoppet var Kata gård. Vid utgrävningar på höjden bakom klosterruinen i Varnhem har arkeologerna gjort sensationella fynd som berättar om platsen från tiden innan munkarna kom dit på 1100-talet. Här finns ruinen av en av Sveriges äldsta kyrkor, en privat gårdskyrka från vikingatiden. Kyrkans krypta är kanske Sveriges äldsta bevarade rum! Här finns också en kristen gravplats som började användas redan på 900-talet. Platsen kallas Kata Gård efter den kvinna som härskade på storgården under vikingatidens slutskede. Naturligtvis stannade vi också i Varnhems klosterkyrka. I dess välbevarade romansk-gotiska miljö har Stockholms grundare Birger Jarl och enligt traditionen fyra svenska medeltidskungar fått sitt sista vilorum. Därefter satte vi kurs mot Hornborgarsjön och stannade i det fina naturrummet. Hornborgarsjön är en av Europas främsta fågelsjöar, närmare 300 artera har setts här. Återskapandet av den utdikade sjön är också ett av de största naturvårdsprojekten som någonsin genomförts i Sverige. Tack till alla som medverkade i årets kongress och gjorde den till en minnesvärd upplevelse!

Vi har nu lämnat våra synpunkter till regeringen på betänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid (SOU 2024:8) som utredningen ledd av Ingrid Petersson lämnade tidigare i år. Vi är i huvudsak positiva till utredningens genomarbetade förslag. Tidsaspekten är en kritiskt faktor, särskilt frågan om att starta arbetet så snart som möjligt. Vi ser fram emot att vara en del av arbetet med att stärka den svenska beredskapen och är beredda att dra vårt strå till stacken. Läs vårt remissvar här.

Vi driver sedan många år ett årligt projekt där analysdata och övrig kvalitetsinformation från branschens företag sammanställs och kommuniceras. Genom en omfattande provtagning följs utvecklingen för ett flertal kvalitetsparametrar löpande i hela riket under och efter skördeperioden. Särskilt fokus finns på förekomst av mykotoxiner. Syftet med projektet är att med samlad informationen från branschen få fram snabb och tillförlitlig information om kvalitetsläget beträffande svensk spannmål. Genom att tillhandahålla lägesrapporter ges berörda aktörer i branschen möjlighet att i ett tidigt skede vidta åtgärder för att hantera olika kvalitetsproblem. Snabb information, rekommendationer och flexibilitet kan vara avgörande för att säkerställa högsta möjliga värde för den producerade spannmålen. Vädret 2023 innebar en stor prövning för hela spannmålsbranschen. En synnerligen torr sommar följdes av omfattande regn, vilket medförde betydande kvantitets- och kvalitetsproblem som gröna kärnor, groddar, skadade kärnor, ogräs, låga rymdvikter, protein- och falltalsproblem och dålig grobarhet. Ojämna vattenhalter efter torkningen och återfuktning av nedtorkad spannmål var vanligt förekommande, vilket gav förutsättningar för betydande angrepp av mögelsvampar och skadeinsekter. Knappt 6500 prover analyserades med avseende på mykotoxinförekomst, vilket är betydligt färre än året innan, vilket i allt väsentligt beror på en lägre skörd. I huvudsak var det havre som provtogs, men även vete, korn och rågvete förekommer i underlaget. Proverna har i första hand analyserats med avseende på förekomst av Deoxynivalenol (DON), men i viss utsträckning även på förekomst av Zearalenon (ZEA), T2 /HT-2 och ergotalkaloider. Klicka här för att läsa slutrapporten om skörden 2023

Foder & Spannmål välkomnar Jordbruksverkets rapport "En robust livsmedelsförsörjning i kris och krig – beredskapslagring". Rapporten belyser en viktig del i det bredare arbetet med att höja livsmedelsberedskapen. Rapporten innehåller i allt väsentligt bra förslag att arbeta vidare med. Vi är tacksamma över att ha fått medverka under rapportens tillkomst och bidra med det vi kan. I höstas förde vi, i ett möte med Jordbruksverket, fram vad som är viktigt ur vår aspekt. Detta är kort återgivet i rapporten. Vi tror att en flexibel lagerhållning, där spannmål lagras nära sitt förbrukningsställe, är en bra modell att bygga på. Genom en sådan minimeras behovet av transporter. Transportkapacitet kan förväntas vara en bristvara i händelse av kris eller ytterst krig. Sverige är ett avlångt land och det finns stora nog transportbehov som det är. En bredare syn på kostnadseffektivitet är också en avgörande faktor att överväga i det fortsatta arbetet med beredskapslagring, där storskaligheten utgör en grundläggande förutsättning. Svensk spannmålshandel har under många år arbetat hårt för att hålla en hög kvalitet i sin lagerhållning. Under rätt förutsättningar kan spannmål lagras länge utan att försämras. Utmaningarna efter den senaste skörden var dock omfattande, med exempelvis skadade kärnor, ogräs, låga rymdvikter, ojämna vattenhalter efter torkningen och återfuktning av torkad spannmål. Ambitionen att hålla en hög kvalitet, även i eventuella beredskapslager, ska naturligtvis vara hög även framöver. Förändrat klimat kan medföra både större och nya utmaningar framöver. Vi är trygga med att den svenska spannmålshandeln kan hantera dessa utmaningar. Att bygga beredskapslager med importerad spannmål är dock inte något vi förespråkar. Våra medlemsföretags verksamhet kretsar kring svensk växtodling och vi vill se en lönsam och konkurrenskraftig sådan. Under normala betingelser exporteras en stor volym spannmål varje år. Inte sällan sker det i affärsrelationer som bestått under många år. Det vore olyckligt om uppbyggnaden av beredskapslager äventyrar Sveriges roll som exportör av spannmål, eller på annat sätt stör marknaden i för stor omfattning. Därför är vi tveksamma till en för kort tid för uppbyggnaden, som skulle påverka marknadens normala funktion negativt och riskera våra omdömen som pålitliga affärspartners. Det kan på sikt ligga Sverige i fatet, även i ett beredskapsperspektiv. Beredskapslagring, liksom livsmedelsberedskap i en bredare bemärkelse, är ett samhällsintresse. Samhället månar om att befolkningen ska ha tillgång till energi och näring, även under svåra förhållanden. Utan biologiskt fungerande individer har vi inte mycket till samhälle kvar. Någon motivering utöver det behövs knappast. Däremot, eftersom det är ett samhällsintresse, ser vi det som rimligt att det också är samhället som investerar i beredskapen. Att näringslivet skulle bära kostnaden för detta är varken rimlig eller möjligt. Rapporten En robust livsmedelsförsörjning i kris och krig – beredskapslagring av spannmål finns att ta del av på Jordbruksverkets hemsida.

Regeringen gav den 22 februari 2024 Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en plan för hur vildsvinsstammen kan minska utifrån lokala och regionala behov. Delar av uppdraget ska redovisas redan 30 juni respektive 31 oktober i år. Uppdraget vad gäller en metod för populationsuppskattning ska redovisas senast den 31 december 2025. Regeringen skriver i uppdraget att det i områden med täta populationer av vildsvin kan vara lämpligt att minska dessa, både med hänsyn till eventuella utbrott av Afrikansk svinpest och till de skador en tät vildsvinsstam kan orsaka i trafik och jordbruk. Uppdraget finns att läsa på regeringens hemsida. Vi har följt utbrottet av Afrikansk svinpest noga och höll efter utbrottet och under hösten 2023 veckovisa möten med medlemsföretagen för att bevaka utvecklingen av såväl smittan som de restriktioner som infördes och annan utveckling på området. Frågor om hur skörden ska hanteras, vad som gäller för rengöring av transporter och andra konkreta frågor kopplade till våra verksamheter dök snabbt upp. Våra medlemmar tog också en aktiv roll för att hjälpa drabbade lantbrukare. Utmaningarna för växtodlingen var redan före utbrottet stora på grund av det blöta vädret. Hanteringen av utbrottet i Fagersta som SVA, Jordbruksverket, jägarna och flera andra stått för för har visat sig vara både effektiv, transparent och framgångsrik. I dag höll Jordbruksverket sin första regelbundna samverksanskonferens om förebyggande och förberedande arbete kopplat till Afrikansk svinpest i Sverige efter utbrottet, där vi från Foder & Spannmål medverkade. Från konferensen noterades att man arbetar parallellt med hanteringen av utbrottet, där man nyss lättat ytterligare på restriktionerna, och för fullt med att förbereda för eventuella kommande utbrott. SVA framhöll att den passiva övervakningen alltjämt är mycket viktig för tidig upptäckt och uppmanar alla som hittar ett dött vildsvin att rapportera in det via e-tjänsten. Smitthotet är en fortsatt realitet och den samverkan som sker mellan myndigheter och organisationer är en viktig förutsättning för att eventuella framtida utbrott ska bli så hanterliga som möjligt. Våra medlemmar vill dra sitt strå till stacken och en viktig uppgift för Foder & Spannmål är att underlätta denna ambition genom att vara en samlande länk i all den samverkan som sker.

Torsdagen den 15 februari 2024 var vi på plats i Bryssel för möte hos FEFAC. Vid mötet fick vi besök av David Clarinval, som är vice premiärminister och jordbruksminister i Belgien. Fram till 30 juni är Belgien ordförandeland i EU och David Clarinval besökte oss för att berätta om prioriteringarna under ordförandeskapet och få vår syn på foderindustrins och animalieproduktionens betydelse för Europa. Det var ett bra möte och det belgiska ordförandeskapet gav uttryck för en sund och realistisk approach till sitt uppdrag. David Clarinval hänvisade till det geopolitiska läget och betonade därvid vikten av att Europa säkerställer tillgången till och efterfrågan på livsmedel. Han tog upp den omfattande översynen av strategiska beroenden och livsmedelssuveräniteten i Europa. Den gemensamma jordbrukspolitiken är på många sätt avgörande och han menade att de pågående protesterna bland lantbrukare vidare understryker behovet av en förenkling av denna. Det belgiska ordförandeskapet kommer att betona vikten av ny teknik, varav NGT är ett exempel genom vilket lantbrukare kan adressera nuvarande utmaningar. Pedro Cordero, som är ordförande i FEFAC sedan sommarens kongress i Ystad, betonade å sin sida att FEFAC är öppet för samarbete, vilket framgår bland annat av bidraget till EU:s foderautonomi och cirkularitet i EU:s livsmedelsproduktion i det spanska ordförandeskapets OSA-rapport om motståndskraft. Pedro Cordero framhöll också EU:s kritiska beroende av import av viktiga fodertillsatser från Kina, och pekade på förväntade kostnadseffekter av attackerna i Röda havet som tvingar fram omdirigering av leveranser av vitaminer och aminosyror till EU (vilket leder till 4-6 veckors försening).

Vårt årliga event Branschdagen är nu genomfört. Dagen bjöd på intressanta föredrag, ett härligt sorl från umgänget bland alla deltagare och allt i fantastiskt fina lokaler hos Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Nöjda deltagare är lika med nöjd arrangör När vi frågat deltagarna om deras övergripande omdöme av dagen får den 4,43 poäng av 5 möjliga. Det är ett kvitto på att Branschdagen är ett event väl värt att besöka. Frågan hur väl deltagarna instämmer i påstående att de fått chansen att prata med intressanta människor får 4,61 poäng av 5 möjliga. Vi vet att det är viktigt att skapa utrymme för samtal och är nöjda med att våra ansträngningar för att skapa detta visar resultat. En summering av dagens innehåll Tillsammans utforskade vi frågan om en stärkt beredskap i livsmedelskedjan. Denna är just det - en kedja - av aktörer och beroenden som samverkar för att vi ska få mat på bordet. Varje länk behövs, så även våra medlemsföretag, och vi behöver inkludera hela kedjan i arbetet för att lyckas. Det var ett budskap vi ville få fram, liksom en uppmaning till samhället att vara modigt nog att satsa på sina grundläggande funktioner. Vi är inte den enda länken i kedjan. Därför tog Patrik Strömer från Livsmedelsföretagen, Lena Lind från Livsmedelsverket, Ulrika Dahlin från Svensk Dagligvaruhandel, Martin Allard från utredningen om en ny livsmedelsberedskap och Patrik Myrelid från Lantmännen plats på scenen och diskuterade frågan ur sina respektive perspektiv. Det blev ett uppskattat samtal och enigheten i panelen var stor om att vi nu behöver gå från ord till handling. Mattias Persson, chefsekonom och global chef för Swedbank makroanalys, höll ett briljant föredrag om marknadsläget och vad vi kan förvänta oss framöver. Utvecklingen på området har förstås en direkt påverkan på lönsamheten i vår kedja och möjligheterna att investera i åtgärder för att höja beredskapen. Vi fick också besök från Ukraina. Ordföranden i Ukrainan Grain Association, Nikolay Gorbachov, besökte oss och berättade om hur produktionen i Ukraina utvecklats före och efter kriget, vilka hinder som möter ett stort exportbehov och hur ukrainarna kämpar under mycket svåra omständigheter. Runt sex miljoner hektar odlingsmark hittills behöver sökas av för minor, vilket det saknas både teknologi och personella resurser för. Tack också till Tina Vinnerborg som presenterade Yara Internationals arbete för hållbarhet och till Albin Åkerblom som presenterade sitt och Nils Hermanssons examensarbete, som fick Foder & Spannmåls stipendium 2024!

Sammanfattning Skördeleveranser har fortsatt under hela oktober. Kvalitetsproblemen är som tidigare omfattande och har i vissa avseenden även accentuerats, med bl a höga DON-halter i havre. Att provta och analysera havre med avseende på DON är därför viktigt. Kommittén uppmanar även till noggrann kontroll av lager och breda hygienanalyser. Skördeläget Skörden har i vissa områden pågått under hela oktober och fortfarande finns det otröskade arealer i delar av landet. Kvalitetsaspekter De kvalitetsproblem som tidigare rapporterats om (gröna eller skadade kärnor, groddar och ogräs, låga rymdvikter, dålig grobarhet m m) kvarstår och har i vissa avseenden även accentuerats. Problemen med ojämna vattenhalter efter torkningen och återfuktning av nedtorkad spannmål är omfattande. Av de senaste 6 veckornas inleveranser av havre ligger ca 10% över gränsvärdet (1750 ppb) för DON (deoxynivalenol). Höga världen har påträffats i flertalet områden, men det finns en tydlig koncentration i ett band från Bohuslän upp över delar av Västergötland, Dalsland, Värmland, Närke, Västmanland och Dalarna. I vissa fall har också extremt höga värden noterats, skyhögt över gränsvärdet. Farhågor/Risker framöver Med tanke på att de kraftigt ökande DON-halterna vill Kommittén uppmana till noggranna kontroller av framförallt sent skördad havre och om möjligt särhålla vara med värden över gränsvärdet för livsmedel. Vad gäller foderspannmål finns ett riktvärde på 8000 ppb, men Kommitténs rekommendation är att tillämpa 1750 ppb även för foderspannmål. Riskerna för allvarliga produktionsstörningar är annars betydande. Det kan även noteras flera fall av förhöjd endogen bakteriell aktivitet i lagrad spannmål. Kommittén vill uppmana till att iakttaga största vaksamhet vad gäller utvecklingen, både på gård och på spannmålsanläggningar. Vattenhalterna bör övervakas kontinuerligt och regelbundna breda mögelanalyser bör övervägas, även beträffande foderspannmål på gård. Foder & Spannmåls Kvalitetskommitté kommer att med regelbundenhet fortsätta att följa utvecklingen under eftersäsongen och, om så bedöms relevant, återkomma med lägesrapporter.

Sammanfattning Sveriges skörd 2023 är mycket dålig ifråga om såväl kvantitet som kvalitet. Först torka och sedan regn gör att vår skördeprognos pekar på en skörd långt under normalskörden. Samtidigt är det stora problem med nästan alla kvalitetsparametrar, vilket kan innebära att Sverige får ett importbehov. Det finns också betydande risker för problem med insekter och mögel under lagringssäsongen. Även i ett vidare perspektiv ser vi betydande risker för allvarliga konsekvenser av den rådande situationen. Situationen var, efter ett flertal kriser på senare år, problematisk redan vid ingången av säsongen. Höga kostnader för insatsvaror och en mycket dålig skörd gör att det ekonomiska läget för många lantbrukare nu är än mer pressat. Detta samtidigt som förberedelser och inköp för nästa års skörd ska göras. I flera avseenden bedömer vi att läget för svenskt lantbruk är allvarligare än torkåret 2018. Skördeläget Bättre väder den senaste veckan har inneburit att skörden trots allt gått framåt, dock med viss tröghet och fortfarande står en hel del vårgrödor kvar på fälten. Sett till riket som helhet är ungefär 70 procent tröskat. Regionalt är i syd drygt 95 procent tröskat, i öst och väst 70 procent och i Mälardalen något mindre. I norra Svealand och Norrland är man fortfarande i början och på många ställen har man fortfarande problem med bärigheten. En relevant fråga är hur mycket i dessa regioner som överhuvudtaget kommer att kunna tröskas och användas för avsedda ändamål. Uppskattad skördestorlek Prognosen för hur stor skörden blir arbetar vi fram i nära samverkan med medlemsföretagen, som har en god överblick i sina geografiska verksamhetsområden. Spannmålshandelns förväntningar, inleveranser, observationer från fält och övrigt relevant beaktas i arbetet. Efter en viktning av de olika regionerna räknas sedan en uppskattad areal, total förväntad avkastning och volym fram. Vår samlade bedömning är att runt 4,3 miljoner ton spannmål kommer att skördas 2023. Det är 587 tusen ton, eller 12 procent, mindre än vad Jordbruksverkets anger i sin prognos från den 14 augusti 2023. Vi bedömer vidare att 299 tusen ton oljeväxter skördas 2023, vilket är 110 tusen ton, eller 27 procent, mindre än i nyss nämnda prognos. Osäkerheten i uppskattningarna, givet vad som nämnts om vädret under säsongen och variationerna inom landet, är dock i år större än normalt. Sammanfattande kvalitetsaspekter En mycket stor del av veteskörden klarar inte brödvetekvalitet. Det gäller framförallt ifråga om falltal. Brist på kvarnvete kan inte uteslutas och import kan därmed bli aktuellt. Överlag finns stora problem med gröna kärnor, groddar, ogräs med mera, som tillsammans med höga vattenhalter gör varan svårtorkad. Problemen med ojämna vattenhalter efter torkningen och återfuktning är omfattande. Maltkornet har utöver ovanstående höga proteiner och förekomsten av rosa kärnor, vilket skapar problem för bryggerierna med överskummande öl, är omfattande. Dessutom finns problem med grobarheten. Vad gäller mögeltoxiner är förekomsten av mjöldryga låg. Ifråga om fusariumtoxiner har 2 700 anlayser genomförts. Initialt var halterna mycket låga men har de senaste veckorna stigit och ett dussintal analyser över gränsvärdet för DON har noterats. Även viss mindre förekomst av T-2/HT-2 och ZEA har även noterats, men inte i någon allvarlig omfattning. Farhågor och risker framöver Med tanke på att den mesta vårsäden fortfarande är otröskad ger de stigande halterna av DON och andra toxiner anledning till en hög vaksamhet vad gäller utvecklingen, både på gård och på spannmålsanläggningar. Även en bredare hygienisk kvalitet är viktig och därför bör mögelanalyser övervägas, även beträffande foderspannmål på gård. Hela branschen har en mycket bekymmersam situation att hantera, både under resten av skörden och framöver under lagringssäsongen. De omfattande kvalitetsrelaterade problemen gör att riskerna för insekts- och mögelangrepp är större än vanligt. Överlag bör övervägas att sikta på att torka varan ned till 13 procent, maltkorn till 12,5 procent. Tabeller I tabellerna nedan framgår vår bedömning av arealer, avkastningar och produktion med Jordbruksverkets prognos från 14 augusti 2023 som referens.