Läs mer om Regelverket för Klimatberäkning av Foder i Sverige (RKFS), som foderföretagen använder. Branschdag Kvalitet i skörd Klimatmärkning Soja i foder Palmolja i foder Dokument Aktuellt: uppdaterade värden för utsläpp från organogena jordar I den senaste uppdateringen av klimatdata har värdena för vissa svenska spannmålsråvaror förändrats. Bakgrunden är att den nationella metodiken och datagrunden för beräkning av utsläpp från organogena jordar har uppdaterats. Förändringen innebär att en större andel av de utsläpp som är kopplade till denna typ av jordar synliggörs i beräkningarna. Det innebär inte att odlingen i sig har förändrats, utan att underlaget har blivit mer heltäckande. I RKFS redovisas utsläpp från organogena jordar separat från övrig klimatpåverkan för att göra klimatvärdena lättare att tolka och för att tydliggöra vad som beror på marktyp och beräkningsmetod respektive andra delar av produktionen. Läs mer här! RKFS – klimatdata för foderråvaror RKFS är branschens gemensamma ramverk för beräkning och kommunikation av klimatpåverkan från foder. Genom en gemensam metodik och datagrund skapas jämförbara och spårbara klimatdata som kan användas av aktörer i hela värdekedjan. Underlag och beräkningsprinciper utvecklas löpande i takt med att datakällor och metoder förbättras. Varför detta arbete behövs Klimatdata används i dag i många olika sammanhang: i företagens eget förbättringsarbete, i dialog mellan aktörer i värdekedjan, i uppföljning av klimatmål och i rapportering till myndigheter och andra aktörer. För att sådana uppgifter ska vara användbara krävs att de bygger på en gemensam metodik och att resultaten kan förstås och tolkas på ett likartat sätt. RKFS skapar denna gemensamma grund. Det gör det möjligt att följa utvecklingen över tid, att identifiera åtgärder som minskar klimatpåverkan och att föra en mer saklig dialog om resultaten. Det minskar också risken för att olika beräkningsmetoder leder till värden som inte är jämförbara eller som tolkas fel. Så arbetar vi Arbetet med RKFS bedrivs inom Foder & Spannmål av en fast kommitté med representanter från branschen. Kommittén sammanställer och analyserar tillgängliga data och utvecklar regelverket i takt med att datakvalitet, metodik och förutsättningar förändras. Regelverket och de klimatdata som publiceras uppdateras därför vid behov. Målet är att värdena ska bli mer relevanta och användbara över tid, samtidigt som jämförbarheten mellan aktörer bevaras. Hur klimatvärden ska tolkas Klimatvärden som redovisas enligt RKFS beskriver beräknad klimatpåverkan utifrån tillgängliga data och fastställd metodik. Värden kan förändras över tid, till exempel när datakällor förbättras eller beräkningsprinciper utvecklas. Sådana förändringar innebär inte nödvändigtvis att den faktiska klimatpåverkan har ökat eller minskat, utan kan spegla att underlaget har blivit mer heltäckande eller att beräkningen har förfinats. Grundläggande utgångspunkter Arbetet med RKFS bygger på några centrala principer. Beräkningar ska göras på ett sätt som möjliggör jämförelser mellan produkter och över tid, och de antaganden och datakällor som används ska vara möjliga att följa och förstå. Metoden ska tillämpas konsekvent, och när osäkerheter finns ska de hanteras öppet och försiktigt. Dessa utgångspunkter är vägledande både vid framtagning av data och vid tolkning av resultaten. Dokument och underlag RKFS 2025.1 Regler för beräkning och kommunikation av klimatpåverkan för Foder i Sverige, RKFS, (version 2025:1) Specifik klimatdata De specifika data som ska användas vid märkning utifrån RKFS. Vägledning Vägledningsdokument för tillämpningen av RKFS.

Vi har koll på kvaliteten i de svenska skördarna! Här hittar du rapporter från vår kvalitetskommitté för de senaste årens skördar. Branschdag Kvalitet i skörd Klimatmärkning Soja i foder Palmolja i foder Dokument Slutrapporter av kvalitet i skördarna Under de senaste åren har förekomsten av mykotoxiner i svensk spannmål ökat. Genom våra årliga kvalitetsprojekt följer vi skördens kvalitet och håller branschens aktörer uppdaterade om exempelvis halterna av fusariumgifter i spannmålen. Nedan hittar du slutrapporterna från kvalitetskommitténs årliga arbete. 26 februari 2026 Slutrapport skörd 2025 Skörden 2025 blev den största på över 40 år med mycket goda avkastningsnivåer och överlag goda kvaliteter. Drygt 8 500 DON-prover analyserades, varav 2,3 procent överskred gränsvärdet, med regionalt förhöjda nivåer i havre under hösten, medan övriga toxiner generellt låg på låga nivåer. 25 april 2025 Slutrapport skörd 2024 Skörden 2024 blev något bättre än året innan men låg för många grödor under normal avkastning, även om proteinhalter och falltal generellt var goda. Drygt 8 000 prover analyserades; DON-nivåerna var lägre än 2023 och endast omkring en procent av havren överskred livsmedelsgränsen, medan mjöldryga i råg var mer utbredd. 11 april 2024 Slutrapport skörd 2023 Den svenska spannmålsskörden 2023 sattes ordentligt på prov av vädret och var behäftad med betydande kvantitets- och kvalitetsproblem. Knappt 6500 prover analyserades och vad gäller DON var förekomsten av större omfattning än på flera år. 27 januari 2023 Slutrapport skörd 2022 Den svenska spannmålsskörden 2022 var i grunden av god kvalitet, frisk och sund. Kvantiteterna var överraskande bra. Under året analyserades knappt 9 000 prover med avseende på mykotoxinförekomst. 17 januari 2022 Slutrapport skörd 2021 Under året analyserades ungefär 7 000 prover. Under hela skördeperioden låg snitthalterna mycket lågt och sammantaget kan konstateras att de uppmätta DON-halterna är bland de lägsta sedan vi påbörjade denna typ av gemensamma projekt. 29 december 2020 Slutrapport skörd 2020 2020 års skörd var mycket bra med avseende på både kvalitet som kvantitet i södra och mellersta Sverige. Generellt fanns en del problem med grönskott och regionala bekymmer fanns med mjöldryga. I norra Sverige var grönskottsproblemen omfattande. Totalt sett analyserades ungefär 11 800 prover. Under hela skördeperioden var snitthalten för DON mycket lågt. 30 december 2019 Slutrapport skörd 2019 Totalt sett analyserades runt 8 100 prover, vilket är betydligt fler än året innan, vilket beror på att skörden blev mycket stor. Under hela skördeperioden låg snitthalterna mycket lågt och sammantaget kan konstateras att de uppmätta halterna är i nivå med 2018. November 2018 Slutrapport skörd 2018 Totalt sett analyserades knappt 5 000 prover, vilket är betydligt färre än vad som ingått i motsvarande projekt de senaste åren. Orsaken till detta står helt att finna i väsentligt lägre skördevolymer till följd av en mycket torr och varm vår och sommar. Under hela skördeperioden låg snitthalterna på en mycket låg nivå 28 november 2017 Slutrapport skörd 2017 Totalt analyserades ungefär 8 800 prover, framförallt av havre men även vete, korn, råg och i något fall åkerböna förekom i provtagningen. Sammantaget kan konstateras att runt en procent av analyserna visade på DON-halter över gränsvärdet för livsmedel, men med betydande variationer med avseende på tid och rum. 30 november 2016 Slutrapport skörd 2016 Totalt sett analyserades över 9000 prover, framförallt av havre och sammantaget kan konstateras att ca 6% av havreanalyserna visade på DON-halter över gränsvärdet för livsmedel (1750 ppb). Variationerna var dock stora, både i tid och rum. 1 december 2015 Slutrapport skörd 2015 För 2015 konstaterades sammantaget att problemen med DON varit betydligt mindre än de tidigare år som liknande projekt genomförts. Detta innebär inte en frånvaro av problem, utan provtagningen visade att det i enstaka havreleveranser förekom halter över det fastställda gränsvärdet för havre avsett för livsmedel. Dessa leveranser återfanns i första hand lokalt i västra Sverige, men i viss utsträckning även i Mälardalen. Beträffande mykotoxinerna Zearalenon (ZEA) och T2/ HT-2 kunde konstateras ett fall av T2/HT-2 över riktvärdet. 24 november 2014 Slutrapport skörd 2014 Första delen av projektet 2014 visade på mycket små problem med DON. Skördeleveranserna visade emellertid på viss förekomst av höga halter i framförallt i havre. Höga halter förekom liksom tidigare år främst i västra Sverige, men i betydligt mindre omfattning än åren 2011-2012 och också något mindre än 2013. Störst bekymmer med DON hade man detta år i västra delen av Västergötland, delar av Värmland och i Dalsland. 22 oktober 2013 Slutrapport skörd 2013 Under 2013 visade projektets första del på mycket små problem med DON, även om ett fåtal veteprover i västra Sverige låg över gränsvärdet. Skördeleveranserna visade emellertid på en del problem med höga halter i framförallt havre, men i viss utsträckning även i andra grödor. Problemen hade störst omfattning i västra Sverige, men var betydligt mindre än 2011 och 2012.

Vill du veta mer om hur användningen av produkter som innehåller palmolja i foder? Branschdag Kvalitet i skörd Klimatmärkning Soja i foder Palmolja i foder Dokument Foder & Spannmåls rekommendation Tidigade hade föreningen en branschrekommendation angående ansvarsfullt producerade fettprodukter från oljepalm i svensk foderproduktion. Den är för närvarande under omarbetande och en ny förväntas inom kort. Tidigare version finns nedan. Rekommendation Palmprodukter i foderproduktion Palmolja är världens mest använda vegetabiliska olja och förekommer i en rad sammanhang, från drivmedel till livsmedel. I foderproduktion används den inte som ren olja, utan i form av fettfraktioner som bidrar till fodrets näringsvärde, smaklighet och tillverkningskvalitet, till exempel för att få rätt konsistens på pellets. Jämfört med andra oljeväxter som raps och solros är oljepalmen betydligt mer produktiv per ytenhet och kräver mindre vatten, gödning och bekämpningsmedel. Samtidigt är produktionen, framför allt i Malaysia och Indonesien, förknippad med allvarliga problem som avskogning, förlust av biologisk mångfald och brott mot mänskliga rättigheter. Foder & Spannmål anser att den mest effektiva vägen framåt inte är att avstå från palmprodukter, utan att aktivt arbeta för att produktionen ställs om i en hållbar riktning. Världsefterfrågan på palmolja ökar och svenska volymer som lämnas finner snabbt ny avsättning, utan de krav på ansvarsfullt producerad råvara som den svenska foderbranschen ställer. Foder & Spannmål är stödjande medlem i Svenska plattformen för riskgrödor, som samlar företag och organisationer för att gemensamt arbeta för hållbar produktion av råvaror med känd hållbarhetsrisk. Palmolja är ett av plattformens prioriterade fokusområden, tillsammans med soja. Palmkärnexpeller En biprodukt från palmoljeproduktionen är palmkärnolja, vars pressningsrest kallas palmkärnexpeller. Det är en relativt proteinrik råvara som används i viss utsträckning inom fodertillverkning. Av de drygt två miljoner ton foder som tillverkades i Sverige 2019 utgjorde palmkärnexpeller omkring två procent av råvarorna.

Sammanfattning Skörden är långt framskriden och den samlade kvalitetsbilden är över lag god, men med tydliga lokala variationer. Analysläget för DON samt T-2/HT-2 är fortsatt lugnt. Mjöldryga i råg är däremot den tydligaste hygieniska risksignalen och kräver fortsatt uppmärksamhet, mottagningskontroll och vid behov rensning. Bedömning av läget Vid ett möte med Foder & Spannmåls Kvalitetskommitté den 26 augusti 2026 har följande bedömningar gjorts om aktuellt läge i årets svenska spannmålsskörd. Skörden är i huvudsak avslutad i Skåne och på slättbygderna, medan mer återstår i mellanbygder och ytterområden, bland annat i Västsverige. Vid vissa mottagningar har omkring 70–75 procent av den bedömda skördevolymen kommit in. Avkastningen varierar, men från flera håll rapporteras goda och tidiga skördar. Spannmålen är över lag mycket torr och falltalen är goda. Den samlade kvalitetsbilden är över lag god och endast enstaka partier har nedklassats. Maltkornet har i huvudsak god grobarhet och få färgade kärnor. Vete och maltkorn har på vissa håll höga proteinhalter. Kvarvarande maltkorn kan påverkas om vädret försämras. Kvalitetskommittén har hittills tagit del av omkring 1 500 DON-analyser och ett femtiotal analyser av T-2 och HT-2. Inga rapporterade analysresultat ligger över gränsvärdena. Toxinläget är därmed fortsatt lugnt. Förekomsten av mjöldryga i råg är betydande och geografiskt spridd. Omfattningen varierar mellan områden och rapporterande företag. Underlaget omfattar drygt 2 200 rapporterade rågleveranser. Omkring fyra av tio ligger över 0,2 gram per kilo och ungefär en fjärdedel över 0,5 gram per kilo. Förekomst rapporteras från samtliga regioner, med tydliga signaler från bland annat Västsverige och Skåne/sydöstra Sverige. Mjöldryga har även noterats i vete och rågvete, men där är förekomsten mindre omfattande. Mjöldrygorna beskrivs som ovanligt stora i år, vilket kan påverka rensningen. Noggrann mottagningskontroll och vid behov rensning är därför viktigt. Enstaka fall av stinksot i vete har noterats. Förekomsten bedöms hittills som begränsad.

EU:s avskogningsförordning, EUDR, ligger fast i sina grundläggande mål. Samtidigt har genomförandet präglats av omfattande praktiska frågor kring informationssystemet, ansvarsfördelning i leverantörskedjan och hur kraven på spårbarhet och dokumentation ska fungera i stora internationella råvaruflöden. Mot den bakgrunden har EU-kommissionen nu presenterat ett förenklingspaket för EUDR. Paketet innehåller flera delar som syftar till att förtydliga regelverket och göra det mer praktiskt genomförbart för företag och myndigheter. Fyra delar i paketet Förenklingspaketet består av fyra huvuddelar: uppdaterade FAQ:er och vägledningsdokument, ett utkast till delegerad akt om vilka produkter som ska omfattas av regelverket, en rapport till Europaparlamentet och rådet, samt ett utkast till genomförandeakt för informationssystemet. Delarna hänger nära samman och påverkar både hur due diligence-arbetet ska bedrivas och hur informationsutbytet i leverantörskedjan ska fungera i praktiken. Ett mer riskbaserat arbetssätt En av de viktigaste förändringarna i vägledningen gäller informationsinsamlingen kopplad till laglighetskraven. Kommissionen pekar tydligare mot ett mer proportionerligt och riskbaserat arbetssätt, där den första bedömningen kan bygga på så kallad “initial information”, inklusive offentligt tillgänglig information. Det innebär inte att kraven i EUDR ändras, men vägledningen öppnar för att omfattningen av informationsinsamlingen i praktiken kan anpassas efter riskbilden. Vid låg risk framstår det som mindre sannolikt att företag systematiskt behöver samla in omfattande juridisk dokumentation för varje enskild odlingsyta. I övrigt innebär vägledningen framför allt förtydliganden snarare än större materiella förändringar. Fokus ligger bland annat på hur riskbedömningen ska kopplas till de produkter som faktiskt släpps ut på marknaden och hur olika aktörsroller i leverantörskedjan ska förstås. Det förs också in tydligare resonemang om hur certifieringssystem kan användas som stöd i due diligence-arbetet, utan att certifiering i sig ersätter företagens ansvar enligt EUDR. FAQ:er med både lättnader och kvarstående oklarheter De uppdaterade FAQ:erna innehåller flera praktiska förtydliganden som kan få stor betydelse i det löpande arbetet. Ett exempel gäller årliga due diligence-deklarationer. Kommissionen klargör att sådana deklarationer i vissa fall kan omfatta råvaror som ännu inte skördats, förutsatt att inköpen sker från stabila odlingsytor eller anläggningar där förutsättningarna inte förändrats när det gäller laglighet och frånvaro av avskogning eller skogsdegradering. Det öppnar för mer samlad hantering i långsiktiga leverantörsrelationer. FAQ:erna innehåller också förtydliganden kring när deklarationer senast måste lämnas för EU-producerade varor som sätts på marknaden inom unionen. Här kopplas tidpunkten tydligare till att leveransprocessen har inletts vid fysisk leverans. Reimport är ett annat område där kommissionen lämnar mer vägledning. Det klargörs att en reimportör inte behöver lämna en helt ny due diligence-deklaration om det kan visas att produkten tidigare exporterats från EU. FAQ:erna beskriver också vilken typ av dokumentation som kan användas som bevisning och hur referensnummer ska hanteras i tullförfarandet. Samtidigt kvarstår vissa tolkningsfrågor. Ett exempel gäller hur geografiska polygoner och odlingsytor får avgränsas. Kommissionen anger att en hel fastighet i vissa fall kan anges som en enhet om den är “tillräckligt homogen”, men det är fortfarande oklart exakt hur detta kommer att tolkas och tillämpas i praktiken. Roller och ansvar i leverantörskedjan Ansvarsfördelningen mellan olika aktörer är fortsatt en av de mest centrala frågorna i EUDR. I materialet från kommissionen framgår att den aktör som agerar som operatör fortsatt bär huvudansvaret för att produkten uppfyller regelverkets kärnkrav. Nedströmsaktörer och handlare får samtidigt informations- och, i vissa fall, verifieringsskyldigheter. Däremot lämnas fortfarande ett visst tolkningsutrymme kring gränsdragningen mellan ansvar för egna administrativa skyldigheter och ansvar för eventuella brister längre upp i kedjan. FAQ:erna berör också flera praktiska frågor som länge diskuterats i näringslivet, exempelvis: hur en juridisk person kan ha flera roller samtidigt, om en första nedströmsoperatör aktivt måste fastställa sin position i kedjan, om nedströmsaktörer får tillgång till innehållet i uppströms deklarationer, samt om verifieringsnummer måste kommuniceras vidare mellan led. Det är frågor som i praktiken kommer att avgöra hur hanterbart regelverket blir i komplexa internationella leverantörskedjor. “Substantiated concerns” fortsatt känsligt område Begreppet “substantiated concerns” behandlas också i det uppdaterade materialet. Kommissionen anger att sådana invändningar måste bygga på verifierbar och tillräckligt tydlig information och att generella påståenden inte är tillräckliga. Samtidigt återstår frågor kring hur begreppet kommer att tolkas mellan olika medlemsstater och kontrollmyndigheter. Skillnader i tillämpning riskerar att skapa osäkerhet för företag som verkar över flera marknader. Informationssystemet byggs vidare ut En central del av förenklingspaketet rör informationssystemet, som är avgörande för hur EUDR ska fungera operativt. Kommissionen beskriver att systemet vidareutvecklas för att förbättra prestanda och effektivitet samt för att integrera ytterligare funktioner. Bland de funktioner som nämns finns: stöd för förenklade deklarationer, registrering av nya aktörsroller, frivillig gruppering av deklarationer, möjlighet att integrera information från medlemsstaters databaser, samt vidare stöd för hantering av geolokaliseringsdata. Kommissionen har också kommunicerat en tidslinje där systemet ska öppnas igen under sommaren och därefter successivt kompletteras med ytterligare funktionalitet under året. Detta är centralt eftersom regelverkets praktiska genomförbarhet i hög grad beror på att IT-systemet fungerar stabilt även vid stora datamängder och omfattande handelsflöden. Förslag om förändrat produktscope Paketet innehåller också ett utkast till delegerad akt kopplad till bilaga I, alltså vilka produkter som omfattas av EUDR. Förslaget innebär både att vissa produkter läggs till och att vissa produktkoder undantas. Kommissionen har öppnat för offentlig återkoppling under en begränsad period, med fokus på själva produktomfattningen snarare än regelverket i stort. Materialet beskriver också den metodik som används för att bedöma om en förädlad produkt ska omfattas av regelverket. Bedömningen bygger bland annat på: kontinuitet i leverantörskedjan, relationen mellan miljönytta och administrativa kostnader, samt risk för att avskogning flyttas mellan olika delar av värdekedjan. Det finns dessutom tröskelvärden kopplade till råvaruandelar och relationen mellan EU-produktion och import. Kvarstående frågor om handelsflöden Trots förenklingspaketet kvarstår flera större frågor kring marknadspåverkan och praktiskt genomförande. En återkommande oro från delar av näringslivet gäller risken för handelsstörningar kopplade till behovet av separata flöden för EUDR-anpassade råvaror. Diskussionen har särskilt fokuserat på soja och risken för ökade kostnader om tillgången på kompatibla råvaruflöden blir begränsad. Det finns också fortsatt kritik mot att vissa produkter fortfarande omfattas av regelverket trots att de av vissa aktörer betraktas som biprodukter snarare än drivande faktorer bakom avskogning. Ett exempel som lyfts är palm kernel expeller, där frågan väntas drivas vidare inom ramen för den offentliga konsultationen. Fortsatt process under året Kommissionens arbete med EUDR fortsätter under året genom ytterligare dialog med medlemsstater, myndigheter och näringslivsorganisationer. Parallellt pågår fortsatt arbete med informationssystemet och med den delegerade akten om produktomfattning. Det står samtidigt klart att många av de avgörande frågorna inte längre handlar om själva regelverkets mål, utan om hur reglerna ska fungera i praktiken i stora internationella leverantörskedjor. Slutsats Förenklingspaketet innebär inte någon förändring av EUDR:s grundläggande ambitioner, men det innehåller flera viktiga förtydliganden och praktiska justeringar. Kommissionen signalerar ett mer riskbaserat och proportionerligt arbetssätt i delar av due diligence-processen samtidigt som vägledning och FAQ ger tydligare besked kring roller, informationskrav och leverantörskedjor. Samtidigt kvarstår betydande frågor kring ansvarsfördelning, informationsdelning, IT-systemets funktion och effekter på globala råvaruflöden. Hur dessa frågor hanteras kommer i stor utsträckning avgöra hur genomförbart regelverket blir i praktiken.

Sedan USA och Israel inledde militära operationer mot Iran i slutet av februari har de globala råvarumarknaderna reagerat med stigande priser på energi, livsmedel och insatsvaror. Hormuzsundet, som normalt hanterar en stor del av världens oljeexport och en betydande andel av gödselleveranserna, är delvis blockerat. Nedan pekar vi på några områden som kan komma att påverka våra medlemsföretag och den svenska livsmedelsproduktionen i stort. Energi och drivmedel Oljepriset steg över 100 dollar per fat för första gången sedan 2022 och har sedan dess rört sig volatilt, men på en klart högre nivå än före konflikten. För svensk livsmedelsproduktion innebär det högre kostnader för diesel och andra bränslen, kostnader som snabbt slår igenom i hela livsmedelskedjan. Torkning av spannmål är särskilt energiintensivt och ett längre konfliktförlopp under skördesäsong skulle kunna ge märkbara kostnadsökningar. Gödselmedel En tredjedel av världens gödselleveranser transporteras normalt genom Hormuzsundet. Störningar i dessa flöden riskerar att pressa upp priserna på mineralgödsel. Svenska lantbrukare som ännu inte säkrat årets gödselbehov kan möta ett försämrat prisläge. Kvävegödsel tillverkas med naturgas som viktig insatsvara. Stigande gaspriser, som ofta följer med oljeprischocker, riskerar dessutom att pressa produktionskostnaderna utöver de logistikstörningar som redan påverkar tillgången. Foder Sojabönor, majs och vegetabiliska oljor prissätts på globala marknader och de prisrörelser vi sett de senaste veckorna slår igenom även på svenska foderköp. När priserna på dessa foderråvaror stiger tenderar effekten att sprida sig till andra råvaror, eftersom fodertillverkare försöker substituera och konkurrensen om alternativ då ökar. En fortsatt uppgång på råvarusidan riskerar därför att pressa foderkostnaderna uppåt. Fraktkostnader och logistik Störningar i Hormuzsundet och ökad osäkerhet i Mellanöstern kan påverka fraktkostnader globalt, inte bara för varor som passerar sundet. Omvägar, höjda försäkringspremier och kapacitetsbrist på vissa rutter är faktorer som historiskt slagit igenom relativt snabbt när geopolitiska risker eskalerar. Valuta och makroekonomi Finansministerns prognos från den 11 mars pekar på god svensk tillväxt i basscenariot, men ett längre konfliktförlopp identifieras explicit som den största nedåtrisken. Högre inflation och svagare tillväxt i omvärlden skulle kunna påverka exportmöjligheterna för svenska livsmedel och försvåra den återhämtning som nu sker i svensk ekonomi. Sammanfattning Det är ännu för tidigt att säga hur länge konflikten varar och hur stora konsekvenserna blir för företagen i den svenska livsmedelskedjan. Flera av de kanaler som beskrivs ovan (energi, gödsel, foder och frakt) kan påverkas i varierande grad beroende på konfliktens utveckling. Foder & Spannmål följer utvecklingen och håller medlemsföretagen informerade om läget.​​​​​​​​​​​​​​​​