Här kan du se våra kommande, större evenemang framöver. Kommande evenemang Här kan du se mer om våra kommande evenemang och hitta mer information om hur du anmäler dig. 11 mars 2027 Foder & Spannmåls Branschdag Vår årliga träff går av stapeln den 11 mars 2027, i Stockholm. Kom och träffa branschkollegor, diskutera aktuella frågeställningar och ha en trevlig stund i gott sällskap.

Foder & Spannmål är branschföreningen för företag som tillverkar eller handlar med foder, spannmål och insatsvaror till lantbruket. Foder & Spannmål The Swedish Feed and Grain Trade Association Vårt uppdrag Senaste nytt Foder & Spannmåls skördeprognos 2026 Foder & Spannmåls prognos för 2026 pekar på en total spannmålsskörd om cirka 5,5 miljoner ton. Det är något över genomsnittet för 2021–2025, men knappt 7 procent lägre än Jordbruksverkets prognos från mitten av augusti. Bedömningen bygger på Jordbruksverkets preliminära arealer, historiska avkastningar och regionala skörderapporter som samlats in under skördens gång. Höstvetets avkastning bedöms bli något lägre än femårsgenomsnittet. Utvintringsskador i Västra Götaland och Mä Lägesrapport skörd 2026 Sammanfattning Skörden är långt framskriden och den samlade kvalitetsbilden är över lag god, men med tydliga lokala variationer. Analysläget för DON samt T-2/HT-2 är fortsatt lugnt. Mjöldryga i råg är däremot den tydligaste hygieniska risksignalen och kräver fortsatt uppmärksamhet, mottagningskontroll och vid behov rensning. Bedömning av läget Vid ett möte med Foder & Spannmåls Kvalitetskommitté den 26 augusti 2026 har följande bedömningar gjorts om aktuellt läge i årets sven Nytt förenklingspaket för avskogningsförordningen EU:s avskogningsförordning, EUDR, ligger fast i sina grundläggande mål. Samtidigt har genomförandet präglats av omfattande praktiska frågor kring informationssystemet, ansvarsfördelning i leverantörskedjan och hur kraven på spårbarhet och dokumentation ska fungera i stora internationella råvaruflöden. Mot den bakgrunden har EU-kommissionen nu presenterat ett förenklingspaket för EUDR. Paketet innehåller flera delar som syftar till att förtydliga regelverket och göra det mer p Om oss Kontakta oss Foder & Spannmål Box 24089 104 50 Stockholm Besöksadress Näringslivets hus Storgatan 19 Stockholm E-post info@foderochspannmal.se Telefon 08-722 00 01 Branschföreningen Foder & Spannmål Foder & Spannmål är branschföreningen för företag som tillverkar eller handlar med foder, spannmål och insatsvaror för lantbruket. Vi representerar hela sektorn, från stora företag till små, från norr till söder i landet. Vår uppgift är att stärka medlemsföretagens förutsättningar och föra deras talan i kontakter med regering, riksdag och myndigheter. Vi följer och påverkar regelutvecklingen, bevakar branschens intressen i den svenska livsmedelskedjan och representerar Sverige i de europeiska organisationerna Fefac och Coceral. Organisationen har rötter från tidigt 1900-tal och bildades i sin nuvarande form 1982. Den långa historiken är inte bara en bakgrundsfakt – den speglar en bransch som är fundamental för svensk livsmedelsförsörjning och som kräver en stark, gemensam röst.

Vill du veta mer om hur användningen av produkter som innehåller palmolja i foder? Branschdag Kvalitet i skörd Klimatmärkning Soja i foder Palmolja i foder Dokument Foder & Spannmåls rekommendation Tidigade hade föreningen en branschrekommendation angående ansvarsfullt producerade fettprodukter från oljepalm i svensk foderproduktion. Den är för närvarande under omarbetande och en ny förväntas inom kort. Tidigare version finns nedan. Rekommendation Palmprodukter i foderproduktion Palmolja är världens mest använda vegetabiliska olja och förekommer i en rad sammanhang, från drivmedel till livsmedel. I foderproduktion används den inte som ren olja, utan i form av fettfraktioner som bidrar till fodrets näringsvärde, smaklighet och tillverkningskvalitet, till exempel för att få rätt konsistens på pellets. Jämfört med andra oljeväxter som raps och solros är oljepalmen betydligt mer produktiv per ytenhet och kräver mindre vatten, gödning och bekämpningsmedel. Samtidigt är produktionen, framför allt i Malaysia och Indonesien, förknippad med allvarliga problem som avskogning, förlust av biologisk mångfald och brott mot mänskliga rättigheter. Foder & Spannmål anser att den mest effektiva vägen framåt inte är att avstå från palmprodukter, utan att aktivt arbeta för att produktionen ställs om i en hållbar riktning. Världsefterfrågan på palmolja ökar och svenska volymer som lämnas finner snabbt ny avsättning, utan de krav på ansvarsfullt producerad råvara som den svenska foderbranschen ställer. Foder & Spannmål är stödjande medlem i Svenska plattformen för riskgrödor, som samlar företag och organisationer för att gemensamt arbeta för hållbar produktion av råvaror med känd hållbarhetsrisk. Palmolja är ett av plattformens prioriterade fokusområden, tillsammans med soja. Palmkärnexpeller En biprodukt från palmoljeproduktionen är palmkärnolja, vars pressningsrest kallas palmkärnexpeller. Det är en relativt proteinrik råvara som används i viss utsträckning inom fodertillverkning. Av de drygt två miljoner ton foder som tillverkades i Sverige 2019 utgjorde palmkärnexpeller omkring två procent av råvarorna.

Sammanfattning Skörden är avslutad och den samlade kvalitetsbilden är över lag god. Analysläget för DON och T-2/HT-2 är fortsatt lugnt. Mjöldryga i råg och rågvete kräver fortsatt kontroll och vid behov rensning. Under hösten och vintern behöver lagrade partier följas för att upptäcka återfuktning och andra kvalitetsproblem. Bedömning av läget Foder & Spannmåls Kvalitetskommitté gör följande bedömningar av årets svenska spannmålsskörd. Skörden är avslutad. Spannmålen håller över lag god kvalitet. Havrekvaliteten är mycket god och bättre än föregående år. Vete har god bakningsförmåga och förproverna för maltkorn visar goda resultat. Kvalitetsavvikelserna är begränsade. De begränsade kvalitetsavvikelserna gäller bland annat gråare havre, sämre grobarhet i vissa sena maltkornspartier och enstaka problem med grodda kärnor. Kvalitetskommittén har tagit del av omkring 6 650 rapporterade DON-analyser, främst i havre, och 129 analyser av T-2/HT-2. Inga överskridanden har rapporterats för årets skörd. Kommittén bedömer att toxinläget fortsatt är lugnt. Mjöldryga är fortsatt den tydligaste hygieniska risksignalen. Underlaget är oförändrat sedan den förra lägesrapporten och omfattar drygt 2 200 rapporterade rågleveranser. Omkring fyra av tio ligger över 0,2 gram per kilo och ungefär en fjärdedel över 0,5 gram per kilo. Även rågvete har uppvisat problem med mjöldryga, främst i västra Sverige och Skåne. Noggrann provtagning och vid behov rensning behövs. Sklerotier kan koncentreras i slutet av silotömningen. Växtföljd och skötsel av fältkanter kan förebygga problem nästa odlingsår. Stinksot i vete har verifierats i enstaka fall. Lagrade partiers temperatur och vattenhalt behöver följas under hösten och vintern, särskilt där spannmålen lagrats direkt från fält utan luftning eller torkning. Återfuktning och andra kvalitetsproblem kan annars uppstå.

Foder & Spannmåls prognos för 2026 pekar på en total spannmålsskörd om cirka 5,5 miljoner ton. Det är något över genomsnittet för 2021–2025, men knappt 7 procent lägre än Jordbruksverkets prognos från mitten av augusti. Bedömningen bygger på Jordbruksverkets preliminära arealer, historiska avkastningar och regionala skörderapporter som samlats in under skördens gång. Höstvetets avkastning bedöms bli något lägre än femårsgenomsnittet. Utvintringsskador i Västra Götaland och Mälardalen har påverkat både arealer och kvarvarande bestånd. Även i delar av södra Sverige har höstveteskördarna varit lägre än normalt. Samtidigt har bättre utfall rapporterats från andra områden, vilket delvis begränsar nedgången på riksnivå. Vårgrödorna har överlag utvecklats bättre. Särskilt vårkorn och havre bedöms ge avkastningar över femårsgenomsnittet. De starkare vårgrödorna uppväger därmed en stor del av den lägre produktionen av höstvete. Oljeväxterna bedöms sammantaget ge en normal avkastning. Goda rapsskördar i delar av södra Sverige vägs mot utvintringsskador och stora regionala variationer. Arealuppgifterna är förenade med större osäkerhet än normalt. Prognosen använder arealer från Jordbruksverkets administrativa register per den 6 augusti. En del höstsådda fält har emellertid behövt sås om med vårgrödor, och alla sådana förändringar behöver inte ha hunnit registreras. Höstgrödearealerna kan därför vara något överskattade och vårgrödearealerna något underskattade. Skadade bestånd som har behållits påverkar i stället den genomsnittliga hektarskörden. Skillnaden mot Jordbruksverkets prognos förklaras framför allt av en lägre bedömning av höstvetets avkastning. Foder & Spannmåls bedömning bygger dessutom på skörderapporter som har tillkommit sedan Jordbruksverkets prognos publicerades. Areal ha Prognos kg/ha Produktion tusen ton Höstvete 442 610 6 550 2 899 Vårvete 53 380 3 900 208 Råg 27 060 5 800 157 Höstkorn 20 550 6 000 123 Vårkorn 243 600 4 900 1 194 Havre 155 730 4 400 685 Höstrågvete 29 960 5 400 162 Vårrågvete 2 300 3 600 8 Blandsäd 10 600 3 400 36 Total 985 790 5 472 Areal ha Prognos kg/ha Produktion tusen ton Höstraps 96 490 3 300 318 Vårraps 20 040 2 200 44 Höstrybs 190 1 200 0 Vårrybs 1 300 1 100 1 Total 118 020 364

Sammanfattning Skörden är långt framskriden och den samlade kvalitetsbilden är över lag god, men med tydliga lokala variationer. Analysläget för DON samt T-2/HT-2 är fortsatt lugnt. Mjöldryga i råg är däremot den tydligaste hygieniska risksignalen och kräver fortsatt uppmärksamhet, mottagningskontroll och vid behov rensning. Bedömning av läget Vid ett möte med Foder & Spannmåls Kvalitetskommitté den 26 augusti 2026 har följande bedömningar gjorts om aktuellt läge i årets svenska spannmålsskörd. Skörden är i huvudsak avslutad i Skåne och på slättbygderna, medan mer återstår i mellanbygder och ytterområden, bland annat i Västsverige. Vid vissa mottagningar har omkring 70–75 procent av den bedömda skördevolymen kommit in. Avkastningen varierar, men från flera håll rapporteras goda och tidiga skördar. Spannmålen är över lag mycket torr och falltalen är goda. Den samlade kvalitetsbilden är över lag god och endast enstaka partier har nedklassats. Maltkornet har i huvudsak god grobarhet och få färgade kärnor. Vete och maltkorn har på vissa håll höga proteinhalter. Kvarvarande maltkorn kan påverkas om vädret försämras. Kvalitetskommittén har hittills tagit del av omkring 1 500 DON-analyser och ett femtiotal analyser av T-2 och HT-2. Inga rapporterade analysresultat ligger över gränsvärdena. Toxinläget är därmed fortsatt lugnt. Förekomsten av mjöldryga i råg är betydande och geografiskt spridd. Omfattningen varierar mellan områden och rapporterande företag. Underlaget omfattar drygt 2 200 rapporterade rågleveranser. Omkring fyra av tio ligger över 0,2 gram per kilo och ungefär en fjärdedel över 0,5 gram per kilo. Förekomst rapporteras från samtliga regioner, med tydliga signaler från bland annat Västsverige och Skåne/sydöstra Sverige. Mjöldryga har även noterats i vete och rågvete, men där är förekomsten mindre omfattande. Mjöldrygorna beskrivs som ovanligt stora i år, vilket kan påverka rensningen. Noggrann mottagningskontroll och vid behov rensning är därför viktigt. Enstaka fall av stinksot i vete har noterats. Förekomsten bedöms hittills som begränsad.