Sökresultat

Läs mer om Regelverket för Klimatberäkning av Foder i Sverige (RKFS), som foderföretagen använder. Klimatberäkning av foder Regelverk för beräkning och kommunikation av klimatpåverkan för Foder i Sverige (RKFS) Vi har tillsammans med våra foderföretag som medlemmar utvecklat ett branschgemensamt regelverk för klimatberäkning av foderprodukter. Reglerna bygger på internationellt vedertagna principer och befintliga databaser och möjliggör bättre jämförbarhet mellan olika foder. För ett antal råvaror har vi också fastlagt särskilt data, som skiljer sig från vad som finns i de internationella databaserna, för att uppnå en större träffsäkerhet. Beräkningsprinciperna är dock de samma. För att underhålla och utveckla regelverket har vi en fast kommitté som träffas löpande under året. RKFS 2025.1 Regler för beräkning och kommunikation av klimatpåverkan för Foder i Sverige, RKFS, (version 2025:1) Specifik klimatdata De specifika data som ska användas vid märkning utifrån RKFS. Vägledning Vägledningsdokument för tillämpningen av RKFS.

Läs mer om vilka som är ledamöter i vår styrelse och vem som bemannar kansliet. Styrelse och kansli Jan Rundqvist Ordförande Björn Skogsberg Ledamot Jörgen Karlsson Ledamot Oscar Johansson Ledamot Patrik Myrelid Ledamot Erik Wildt-Persson Vice ordförande Carsten Klausen Ledamot Karl Delin Ledamot Kristina Gustafsson Ledamot Pontus Thureson Verkställande direktör

Varje år delar vi ut ett stipendium till det bästa examensarbetet i ekonomi, som har bäring på vår bransch eller på frågor om livsmedel. Ekonomistipendium Med anledning av vårt 100-årsfirande har vi inrättat ett stipendium för bästa examensarbete inom ekonomi med bäring på jordbruk eller livsmedel. 2024 Tom Kuiper tilldelades stipendiet för sitt arbete The co-operative governance structures influence on the members adaptability - A study of the farmer members perceived adaptability, trust and influence regarding changes inflicted by the different co-operative governance structures and sizes. 2021 Två stipendium delades ut, till Ernest Björklund och Mattias Letelier tilldelades vårt stipendium för sitt arbete A Missed Steak- A Study of the Value Added by Dynamic Best-before Labels for Meat Products samt även till Filippa Isaksson och Marie Leijon Cedermark för sitt arbete Opportunities för Short Food Supply Chains. 2018 Årets stipendium gick till Sandra Alm och Alexandra Söderström för deras arbete om hur man ur försäkringssynvinkel ska beräkna kostnader efter en brand i mjölkproduktion. 2015 Mottagare blev detta år Maria Fridholm, SLU, för sitt arbete om spårbarhetssystemet Våga Fråga- Få En Bonde På Köpet. 2023 Nils Hermansson och Albin Åkerblom tilldelades vårt stipendium för sitt arbete Profitability of optimizing biogas production in dairy farms - An experimental case study of a Swedish dairy farm´s usage of nitrogen in digestate as a nutrient resource for crop production. 2020 På grund av pandemin kunde vi inte dela ut något stipendium under 2020. I stället beslutade stidpendiekommittén att dela ut två stipendier kommande år. 2017 Årets stipendium gick till Ellen Weidmann och Carl Johnsson för deras arbete om Lean Management och maskinsamarbete. 2014 Mottagare av 2014 års Jubileumsstipendium blev Johan Arntyr för ett arbete kring konsumenters köpbeteende ifråga om ekologisk mjölk. 2022 Karsten Eelkema och Marian Johannes Müller tilldelades vårt stipendium för sitt arbete Shedding light on what drives the dairyindustry’s perceived legitimacy from a consumer perspective 2019 Årets stipendium gick till Torgil Andersson för arbetet Hedging malting barley- maximizing expected utility considering price, yield and quality risk 2016 William Sidemo Holm tilldelades vårt stipendium för sitt arbete om att mäta effektivitet i miljöåtgärder. 2013 Frida Thorstensson och Åsa Andersson tilldelades vårt stipendium för sitt arbete om risker och riskföredelning vid odlingskontrakt.

Foder & Spannmåls Kvalitetskommitté sammanställer årligen analysdata och annan kvalitetsinformation från branschen för att ge en samlad bild av det aktuella spannmålsläget i Sverige. Genom omfattande provtagning under och efter skörd följs flera viktiga kvalitetsparametrar, med särskilt fokus på förekomst av mykotoxiner. Syftet är att snabbt kunna ge branschen tillförlitlig information, som underlag för tidiga åtgärder vid eventuella kvalitetsproblem. Arbetet bidrar till ett gemensamt förhållningssätt, branschgemensamma rekommendationer och ett effektivt resursutnyttjande. Skörden 2024 blev något bättre än föregående år, men upplevdes ändå som en besvikelse av många lantbrukare. För flertalet grödor låg avkastningen under det normala, även om proteinhalter och falltal generellt var goda. Däremot var rymdvikterna ofta låga. Den utdragna skördeperioden bidrog till ett jämnt flöde av spannmål, vilket underlättade hanteringen. Variationerna i både kvalitet och kvantitet var stora, även på lokal nivå. Över 8000 prover analyserades med fokus på mykotoxiner, framför allt i havre. DON-nivåerna var lägre än föregående år; cirka en procent av havren överskred gränsvärdet för livsmedel, och några få leveranser översteg riktvärdet för foder. Vissa veteleveranser låg också över livsmedelsgränsen. Övriga analyserade toxiner, som Zearalenon och T-2/HT-2, uppvisade inga förhöjda nivåer. Däremot var förekomsten av mjöldryga i råg betydande, med cirka 27 procent av proverna över gränsvärdet. Efter skörden förekom viss kvalitetsproblematik, men i betydligt mindre omfattning än året innan. Nedan finns den fullständiga slutrapporten och vår branschrekommendation för mykotoxiner.

Foder & Spannmåls årliga evenemang Branschdagen gick av stapeln den 4 mars och handlade i år om hur vi kan öka den svenska produktionen av livsmedel. Deltagare från hela livsmedelskedjan samlades på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin i Stockholm för att diskutera vilka åtgärder som som krävs, vilka hinder som finns och hur vi får med oss alla aktörer - privata som offentliga - i en sådan riktning. Panelsamtal med Per Arfvidsson ( Executive Vice President & CTO, Lantmännen), Helena Markstedt ( Näringspolitiskt ansvarig, Arla Sverige), Malin Hagbardsson ( Branschansvarig, LRF Växtodling), Magnus Dafgård (Koncernchef, Skövde slakteri) och Pontus Thureson (VD, Foder & Spannmål). Under sitt öppnande anförande beskrev vår VD Pontus Thureson hur Foder & Spannmåls medlemsföretag spelar en avgörande roll för livsmedelskedjan. Han poängterade att frågan som kräver en samlad framåtrörelse, där varje led i livsmedelskedjan måste inkluderas, för att undvika suboptimeringar. När vi samlades på den här platsen för drygt ett år sedan och pratade om en ökad beredskap i livsmedelskedjan, underströk vi att produktionen av livsmedel är resultatet av vad en kedja hårt arbetande aktörer tillsammans åstadkommer. Det fanns en tydlig samsyn efter panelsamtalet vi då hade att en bättre beredskap i livsmedelsproduktionen kräver ett systemsynsätt. När man tänker efter är det självklart. Utan foder blir det ingen animalieproduktion. Utan bagerier blir det inget bröd. Utan mejerier blir det inget smör. Utan butiker blir det ingen distribution. Utan lantbrukare blir det... ingenting. Han lyfte vidare fram betydelsen av handelsrelationerna, hur de å ena sidan tjänar oss väl och hur de å andra sidan kan göra oss sårbara, och ställde dem i relation till de pågående diskussionerna om självförsörjning. Vi får inte fastna i en svartvit debatt om självförsörjning kontra handel, menade han. Att enbart fokusera på självförsörjning, utan att beakta handelsrelationernas roll, vore att göra oss alla en otjänst. Här gäller det att vara strategisk, inte kortsiktig - vidsynt, inte enögd. Vi behöver ett system som klarar av att stå emot globala kriser och samtidigt utnyttjar den globala marknadens förutsättningar. Det kräver i sin tur ett näringsliv som är starkt nog att ta marknadsandelar hemma, men också flexibelt nog att konkurrera internationellt. Och, det kräver en livsmedelspolitik som ser helheten. Det är genom en sådan balansgång jag tror att vi kan röra oss mot en växande, svensk livsmedelsproduktion som är både motståndskraftig och lönsam. Andra viktiga områden som lyftes fram för en ökad livsmedelsproduktion var en välfungerande logistik och lagerhållning, en rättvis spelplan, innovation, arbetskraft och medmänsklighet. Hela anförandet, i en något nedkortad version där praktisk information om dagen och liknande utelämnats, finns att ta del nedan. .

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har lämnat ett vetenskapligt yttrande på uppdrag av kommissionen, där man menar att den högsta tillåtna halten för tillsatt selen i foder medför risker för konsumentsäkerheten. Därför diskuteras nu en säkning av den högsta tillåtna halten för tillsatt selen i EU. Det medför risker för bland annat djurhälsan i Sverige och vi menar att den högsta tillåtna halten för tillsatt selen snarare bör höjas. Selen är viktigt i flera aspekter Selen fyller en viktig funktion för djurhälsan och djurvälfärden. Bristen på selen i svensk mark gör det särskilt viktigt att inkludera selen i foder här. Trots att selen endast behövs i små mängder spelar det en avgörande roll för en mängd biologiska funktioner, såsom immunförsvar, antioxidantförsvar och ämnesomsättning. Att tillsätta selen i foder är inte bara en åtgärd för att kompensera för det låga seleninnehållet i marken, utan också en viktig åtgärd för att förbättra djurens hälsa, produktivitet och motståndskraft. Med ett tillräckligt selenintag kan lantbrukare främja en hållbar och hälsosam djurhållning som gynnar både producenter och konsumenter. Det är därför viktigt att vi i Sverige fortsätter att prioritera selenberikade foder, för att möta de specifika näringsbehoven hos våra djur och säkerställa deras långsiktiga hälsa. Sveriges selenfattiga jordar En avgörande anledning till att selen bör tillsättas i foder i Sverige är den naturliga bristen på selen i svensk jord. Jämfört med andra delar av världen har norra Europa och specifikt Sverige jordar som är selenfattiga, vilket innebär att grödor och gräs som växer här inte innehåller tillräckligt med selen. Följaktligen får djur som betar eller äter grödor från svenska jordar inte i sig den mängd selen de behöver för att upprätthålla normal hälsa och funktion. Att tillsätta selen i fodret är därför ett nödvändigt steg för att kompensera för detta underskott. Viktigt för immunförsvaret och reproduktionen Selen är avgörande för att stödja djurens immunförsvar och reproduktionsförmåga. Brist på selen kan leda till en rad hälsoproblem, inklusive muskelsjukdomar, minskat immunförsvar, fertilitetsproblem och ökad mottaglighet för infektioner. Selen verkar som en antioxidant, vilket innebär att det skyddar cellerna från oxidativ stress och hjälper djuren att hantera de toxiner och påfrestningar som de utsätts för. Därför är det särskilt viktigt att lantbrukare och djuruppfödare ser till att fodret innehåller tillräckliga mängder selen för att undvika dessa risker. Ökad produktivitet och förbättrad djurhälsa Djur som får tillräckliga mängder selen i sitt foder är ofta friskare och mer produktiva, vilket innebär att de växer bättre och har högre avkastning inom både mjölk- och köttproduktion. När djurens hälsa optimeras genom en korrekt balanserad diet, som inkluderar selen, minskar behovet av medicinska interventioner och sjukdomsbehandlingar, vilket på sikt minskar kostnader för djuruppfödare och lantbrukare. Friska djur producerar dessutom kött, mjölk och andra animaliska produkter av högre kvalitet, vilket är en fördel för både producenter och konsumenter. Som exempel kan nämnas moderna grisar, som uppnått en sådan fodereffektivitet att tillväxten räknat per kilo foder numera är betydligt större än förr. För att grisarna ska kunna visa sin genetiska potential måste det finnas mer av varje näringsämne per kilo foder. Det gäller allt från protein till mikromineraler och vitaminer. Foderföretagen har genom sin produktutveckling tillgodosett detta, dock inte vad gäller behovet av selen, för vilket det står en legal begränsning i vägen. När vi kan tillgodose näringsbehovet och se till att djuren mår bra, har ett gott immunförsvar och en optimal tillväxt är en tänkbar följdeffekt dessutom att behovet av antibiotika minskar ytterligare. Förhindra bristsjukdomar hos djuren En konsekvens av selenbrist är risken för nutritionell muskeldegeneration, en degenerativ sjukdom som påverkar djurens muskelvävnad. Detta tillstånd, som kan leda till allvarliga hälsoproblem och till och med dödsfall, är vanligare i områden med selenfattiga jordar. Genom att tillsätta selen i fodret kan djuruppfödare skydda sina djur från sådana risker och bidra till att säkerställa en högre standard för djurhälsan. Förslag på alternativa tillvägagångssätt Givet de varierande förutsättningarna för tillgången på selen i marken som finns i Europa förefaller det underligt att ha ett gemensamt gränsvärde för alla medlemsländer. Det speglar inte de skilda behov av tillsatt selen som finns. Eftersom behoven varierar mellan medlemsländerna bör det vara upp till de nationella behöriga myndigheterna att besluta om nationella gränsvärden, där hänsyn till naturgeografiska förutsättningar tas. Gränsvärdet som finns gäller också för alla djurslag. Det vore enligt vår mening rimligare att ha gränsvärden för varje djurslag, där djur som producerar avkomma (till exempel suggor och föräldradjur till kycklingar) ges ett högre gränsvärde än djur som produceras för livsmedel (till exempel slaktgrisar och kycklingar). I en produktionsteknisk aspekt är det en enkel fråga att hantera. Selen doseras via förblandningen och varje sådan är noggrant sammansatt för det djurslag som fodret produceras för. Risken för överdosering eller annat är i princip obefintlig, givet hur produktionen av foder går till. Länk till EFSA:s yttrande >>