Sökresultat

Dokument Information Fakta om salmonella Salmonella är en bakterie som ibland orsakar sjukdom hos djur och människor. I samband med fynd av salmonella det ofta upp många frågor. Vi har därför tagit fram ett faktablad kring salmonella. Information Prima spannmål Den här broschyren riktar sig till spannmålsodlare och ger några handfasta råd om hur man ska säkerställa att spannmålet håller prima kvalitét hela vägen från skörd till transport till köpare. Riktlinje Övervakning av salmonella i fodertillverkning Branschriktlinjernas syfte är att vara normgivande för hur provtagning för att upptäcka salmonellasmitta i foderanläggningar ska utföras och vilka åtgärder som ska vidtas vid salmonellafynd. Målgruppen för riktlinjerna är företag som tillverkar foder till livsmedelsproducerande djur, men de kan i tillämpliga delar användas även av andra aktörer inom foderområdet såsom råvaruproducenter eller tillverkare av foder till sällskapsdjur. Riktlinjerna är utarbetade i samråd med Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt Riktlinje Besiktning och rengöring av fordon efter transporter av foder innehållande fiskmjöl Syftet med riktlinjerna är att skapa en för branschen gemensam, och av behörig myndighet godkänd, norm för besiktning och rengöring av fordon vid transporter av foder med fiskmjöl och annat foder på samma fordon. Riktlinjerna är avsedda att användas av företag som tillverkar eller transporterar foder till livsmedelsproducerande djur och är ett komplement till relevanta avsnitt av EFMC (European Feed Manufacturers Code), som utarbetats av Fefac Rekommendation DON och ZEA i spannmål Rekommendationen syftar till att underlätta för odlare att minska risken för angrepp av axfusarios och förekomst av fusariumtoxinerna DON och ZEA. Rekommendationerna uppdateras årligen och har tagits fram av Jordbruksverket i samråd med Agroväst, Hushållningssällskapet, LRF, SLU, utsädesföretag och spannmålshandel. Rekommendation Mykotoxiner i spannmål Branschrekommendationens syfte är att underlätta spannmålsbranschens mottagning och hantering av spannmål med avseende på vissa mykotoxiner som kan förekomma i inleveranser av spannmål. De är baserade på de legala förutsättningarna den 1 juli 2024 och är beslutade av Foder & Spannmåls kvalitetskommitté den 28 augusti 2024. Vägledning Sprängämnesprekursorer För att förhindra terrorism med hemgjorda sprängämnen har utgångsämnen till dessa, så kallade sprängämnesprekursorer, reglerats inom EU. Reglerna innebär att kontroller behöver ske vid överlåtelse av produkter som innehåller dessa ämnen. Vidare måste misstänkta transaktioner, stölder och försvinnanden rapporteras till polisen. Vi har sammanställt de regler som gäller i en vägledning, där bland annat en mall för kundförsäkran finns. Handelsvillkor Allmänna inköpsvillkor För inköp av spannmål från primärproducenter har vi utarbetat Allmänna Inköpsvillkor. Dessa villkor är anpassade till dagens handelsmodeller och är fria för vem som helst att använda sig av. Kom ihåg att det det ska stå på kontraktet vilka villkor som gäller och de bör även vara bifogade. Handelsvillkor Gula Boken För handeln med spannmål och fodermedel i parti-handelsledet togs det redan 1906 fram "Allmänna bestämmelser för handeln med spannmål och fodermedel". De har reviderats ett flertal gånger genom åren, senast 2019. Bestämmelserna går i dagligt tal under benämningen "Gula Boken", efter den färg som funnits på pärmarna sedan urminnes tid. Gula Boken är resultatet av ett samarbete mellan oss och Svenska Kvarnföreningen. Handelsvillkor Allmänna försäljningsvillkor Dessa allmänna villkor kan användas vid försäljning av varor såsom foder, utsäde, gödselmedel och andra branschvaror från medlemmar Foder & Spannmål till andra näringsidkare.

Foder & Spannmål Vilka vi är Foder & Spannmål är branschföreningen för företag som tillverkar eller handlar med foder, spannmål, utsäde, gödningsmedel eller andra insatsvaror till lantbruket . Med våra 29 företag som medlemmar och 18 ytterligare företag som intressemedlemmar representerar vi hela den svenska branschen från norr till söder. ​ Vi en viktig funktion för livsme delssyst emet Våra medlemsföretag ser till att lantbruket har tillgång till de varor som de behöver för sin växtodling och för sina djur. När lantbrukarna skördar sina fält kommer en stor del av spannmålen till våra medlemsföretag. Där vägs den in, provtas, rensas, torkas, kyls, sorteras, lagras och förädlas av oss. Olika sorters rensning eller sortering sker genom ett antal olika tekniker för att få fram de kvaliteter som svarar mot kundernas krav och vidareförädlingen av spannmålen genom livsmedelskedjan. Vad vi erbjuder Som medlem i Foder & Spannmål får du tillgång till en aktiv plattform för hela din bransch. Vi håller koll på utvecklingen i Sverige, Europa och globalt. Vi håller möten i olika grupperingar, bland annat om kvalitetsfrågor, foderlagstiftning och skördestatistik. Medlemskapet hos oss är en garanti för att kunna påverka. Samverkan internt och externt Vi medverkar i möten med myndigheter, politiker och andra organisationer och för er talan. Eftersom vi är en del av ett större livsmedelssystem är det viktigt med goda kontakter med andra aktörer i systemet. Varje år anordnar vi också event för att träffas. Ett exempel är vårt event Branschdagen, där vi samlar deltagare från medlemmar, andra organisationer och företag, myndigheter och politiker för att fördjupa oss i aktuella ämnen och nätverka. Med oss får du ett nätverk för din affärsverksamhet. Vi arbetar för tillgång till säkra livsmedel och foder. Vi arbetar för en hållbar produktion av livsmedel och foder. Vi arbetar för en stärkt konkurrenskraft. Nyheter Mindre skörd än förväntat och större variationer Kvantiteter och kvaliteter i spannmålsskörden 2024 Lägesrapport om kvaliteter i skörden

Ekonomistipendium Med anledning av vårt 100-årsfirande har vi inrättat ett stipendium för bästa examensarbete inom ekonomi med bäring på jordbruk eller livsmedel. 2023 Nils Hermansson och Albin Åkerblom tilldelades vårt stipendium för sitt arbete Profitability of optimizing biogas production in dairy farms - An experimental case study of a Swedish dairy farm´s usage of nitrogen in digestate as a nutrient resource for crop production. 2020 På grund av pandemin kunde vi inte dela ut något stipendium under 2020. I stället beslutade stidpendiekommittén att dela ut två stipendier kommande år. 2017 Årets stipendium gick till Ellen Weidmann och Carl Johnsson för deras arbete om Lean Management och maskinsamarbete. 2014 Mottagare av 2014 års Jubileumsstipendium blev Johan Arntyr för ett arbete kring konsumenters köpbeteende ifråga om ekologisk mjölk. 2022 Karsten Eelkema och Marian Johannes Müller tilldelades vårt stipendium för sitt arbete Shedding light on what drives the dairyindustry’s perceived legitimacy from a consumer perspective 2019 Årets stipendium gick till Torgil Andersson för arbetet Hedging malting barley- maximizing expected utility considering price, yield and quality risk 2016 William Sidemo Holm tilldelades vårt stipendium för sitt arbete om att mäta effektivitet i miljöåtgärder. 2013 Frida Thorstensson och Åsa Andersson tilldelades vårt stipendium för sitt arbete om risker och riskföredelning vid odlingskontrakt. 2021 Två stipendium delades ut, till Ernest Björklund och Mattias Letelier tilldelades vårt stipendium för sitt arbete A Missed Steak- A Study of the Value Added by Dynamic Best-before Labels for Meat Products samt även till Filippa Isaksson och Marie Leijon Cedermark för sitt arbete Opportunities för Short Food Supply Chains. 2018 Årets stipendium gick till Sandra Alm och Alexandra Söderström för deras arbete om hur man ur försäkringssynvinkel ska beräkna kostnader efter en brand i mjölkproduktion. 2015 Mottagare blev detta år Maria Fridholm, SLU, för sitt arbete om spårbarhetssystemet Våga Fråga- Få En Bonde På Köpet .

Spannmålsodlingen är en viktig del i produktionen av svenska livsmedel. Spannmål förädlas både via kvarnar till bröd och andra spannmålsbaserade livsmedel, samt via lantbruksdjur som producerar livsmedel i form av exempelvis mjölk, ägg och kött. Den största grödan, sett till producerad volym, är höstvete, som används framför allt till produktion av spannmålsbaserade livsmedel. Näst största gröda är korn, som används framför allt till foder, men också som maltkorn i bryggerier och destillerier. I år har vädret varit en utmaning för växtodlingen både under sådden, tillväxtperioden och skörden. Avkastningen varierar också över landet, vilket gör att det är svårare att skapa en prognos. Variationerna i skördarnas storlek mellan enskilda år är till största delen beroende av vädret. De svenska skördarna har i grova drag gett runt 4,5–5,5 miljoner ton sedan mitten av 1970-talet. Under samma period har arealen med spannmål minskat, men samtidigt har avkastningen har ökat, vilket gör att den totala produktionen håller en relativt stabil nivå. Sverige är i normala fall självförsörjande på spannmål och har sedan flera decennier ett positivt handelsnetto för spannmål.  Under senare år har vi noterat en ökande variation i skördarnas storlek, vilket illustreras i figuren nedan. Grafen visar skillnaden i producerad volym i miljoner ton för varje år, jämfört med sitt närmast föregående år. Från 1997 till 2018 var en skillnad på en miljon ton en stor skillnad och något som inträffat bara ett par gånger. Torkan 2018 och den då svaga skörden på knappt 3,3 miljoner ton ger upphov till stora kast. Både 2017 och 2019 gav goda skördar på runt 6 miljoner ton. Även därefter noteras dock stora variationer. Skörden 2021 gav nästan 1 miljon ton mindre än året före. Skörden 2022 var ungefär lika stor som 2020 och skörden 2023 var 1,5 miljoner ton mindre än 2022. Variationen i skördarnas storlek är en utmaning, både för lantbrukare, spannmålshandeln och efterföljande förädling. Ambitionen att öka andelen svenska livsmedel, som både politiken och näringslivet hyser, kräver en ökning av skördarnas storlek över tid. En stärkt konkurrenskraft, en god resiliens i den ökade geopolitiska osäkerheten liksom klimat-förändringarna talar för en sådan utveckling. Befolkningens storlek ökar också. År 2023 var vi drygt 10,5 miljoner invånare i Sverige. SCB uppskattar att vi kommer passera 11 miljoner invånare 2040 och vara 11,8 miljoner invånare 2070. Även om vi blivit vana vid en svensk självförsörjning – och export – av spannmål ska vi inte ta den för given. Vädervariationer har gett stora fluktuationer i produktionen och ett varmare och blötare väder ger nya utmaningar med skadeinsekter, svampsjukdomar, virus och andra skadegörare. Detta påverkar i sin tur produktionen negativt. Arbetet med att stärka den svenska livsmedelsproduktionen framöver behöver innefatta även perspektivet att skördarnas storlek varierar mer och inte utgå från att stora skördar är en självklarhet.

SAMMANFATTNING Sveriges skörd 2024 blir större än 2023, men är sämre än väntat och en besvikelse för många lantbrukare. Samtidigt är variationerna i avkastning stora, även lokalt. Kvalitetsmässigt är skörden mestadels bra, men även här finns stora variationer. SKÖRDELÄGET Skördeperioden har präglats av mestadels mycket bra skördeväder, vilket har resulterat i ett jämnt flöde av varor med relativt sett låga vattenhalter. Detta har underlättat hanteringen för såväl lantbrukare som spannmålsmottagningar. I sydligaste Sverige närmar man sig slutet av skörden. Längre norrut återstår fortfarande en hel del vårgrödor att tröska och beroende på väder kan slutfasen av skörden bli utsträckt. UPPSKATTAD SKÖRDESTORLEK Prognosen för hur stor skörden blir tas fram i samverkan mellan Foder & Spannmål och medlemsföretag, som har en god överblick i sina geografiska verksamhetsområden. Spannmålshandelns förväntningar, inleveranser, observationer från fält och övrigt relevant beaktas i arbetet. Efter en viktning av de olika regionerna räknas sedan en uppskattad areal, förväntad avkastning och total volym fram. Vår samlade bedömning är att drygt 5 miljoner ton spannmål kommer att skördas 2024. Det är en större skörd än förra året, då drygt 4,3 miljoner ton skördades, men mindre än de nästan 5,4 miljoner ton som Jordbruksverket uppskattade i sin prognos från mitten av augusti 2024. Även skörden av oljeväxter bedömer vi blir mindre än vad Jordbruksverket uppskattat. SAMMANFATTANDE KVALITETSASPEKTER Vad gäller de olika spannmålsslagen kan särskilt följande nämnas. Veteskörden har över lag ganska bra kvaliteter, med bra falltal men något ojämna proteiner och rymdvikter. Rågen håller god kvalitet. Lokalt förekommer en del problem med mjöldryga. Maltkornet har över lag bra grobarhet, men i vissa partier finns en hel del små kärnor. Havren har mestadels bra färg, men rymdvikterna är låga vilket kommer att kräva en del arbete för att få fram bra grynhavrepartier. I fråga om fusariumtoxiner har hittills cirka 3 800 analyser genomförts. Även om det förekommer DON i havre är situationen stabil med endast ett fåtal partier över gränsvärdet så här långt. Ingen eller mycket låg förekomst av toxinerna T-2/H-T2 noteras. FARHÅGOR OCH RISKER FRAMÖVER En hel del vårsäd är fortfarande otröskad, framför allt i västra och norra Sverige, och ett väderomslag skulle kunna medföra stigande halter av DON och andra toxiner. En fortsatt god övervakning är därför att rekommendera. De senaste åren har handeln sett en tydligt ökande frekvens av eftersäsongs-leveranser med lagringsskador. Även om förutsättningarna i år är bättre än exempelvis förra året, vill branschen understryka vikten av att löpande övervaka inlagrade partier. Riskerna för återfuktning är betydande, särskilt om vi skulle få en varm och fuktig höst. Riskerna är störst i större planlager och där bör övervägas att torka ned varan någon procent extra. TABELLER

I veckan har vår kvalitetskommitté sammanträtt och diskuterat kvaliteter i skörden 2024 utifrån de iakttagelser som gjorts hittills. Skördevädret den senaste veckan har varierat stort, med mycket regn i väster och torrt och soligt i andra områden. Kvaliteterna i råg är bra. I vete ses något svajiga proteiner och en del låga rymdvikter. Maltkornet har bra grobarhet. Mycket av vårsäden återstår att tröska och regionalt mycket regn och liggsäd ökar kvalitetsriskerna. Ytterligare några fall av höga DON-halter i havre har konstaterats i västra Sverige. Därför är det viktigt att ha god övervakning av i första hand havreleveranserna framåt. Sammanfattande bedömning av läget Tröskvädret har varierat en hel del, med allt från mycket regn i väster till mycket torrt väder i andra delar av landet. Höstsådda arealer är i allt väsentligt tröskade, men hur långt man kommit ifråga om vårsäden varierar stort. Sammantaget återstår de mesta av vårgrödorna att skörda och leverera. Som tidigare rapporterats om varierar avkastningen på höstgrödorna ganska stort. Så är fallet även ifråga om vårgrödorna. I nuläget är bedömningen att slutresultatet är sämre än väntat och en besvikelse för många lantbrukare. Foder & Spannmål avser att komma med en skördeprognos inom ett par veckor. Kvaliteterna på höstvete är fortsatt mestadels bra beträffande falltal. Ifråga om protein och rymdvikt är variationerna betydligt större. Rågskörden är i stort sett avklarad med bra kvaliteter. Viss förekomst av mjöldryga finns, framförallt i västra Sverige. Maltkornet håller hittills överlag god kvalitet ifråga om protein och grobarhet. Mycket av framförallt vårgrödorna har låg rymdvikt. Havreskörden är fortfarande bara i början, men ytterligare fall med DON-halter över gränsvärdet (1750 ppb) har konstaterats i västra Sverige. Det finns även en tendens till stigande genomsnittshalter, tydligast i landets västra delar. Förhöjda halter har i några fall konstaterats även i vete och korn. Kommittén uppmanar därför alla aktörer att noga provta och analysera havreleveranserna framöver och särhålla partier över gränsvärdet. Särskilt i landets västra delar bör man även analysera stickprover på leveranser av vete och korn. Skörden av vårsådda grödor kommer sannolikt att pågå långt in på hösten. Spannmålen börjar att lägga sig i vissa regioner samtidigt som man fått en hel del regn, vilket innebär att kvalitetsriskerna ökar. Behöver man prioritera mellan att tröska korn eller havre, kan det finnas skäl att prioritera havre, med tanke på risk för stigande DON-halter.