Sökresultat

Foder & Spannmål är branschföreningen för företag som tillverkar eller handlar med foder, spannmål och insatsvaror till lantbruket. Foder & Spannmål The Swedish Feed and Grain Trade Association Vårt uppdrag Senaste nytt Kriget i Mellanöstern – konsekvenser för branschen Sedan USA och Israel inledde militära operationer mot Iran i slutet av februari har de globala råvarumarknaderna reagerat med stigande priser på energi, livsmedel och insatsvaror. Hormuzsundet, som normalt hanterar en stor del av världens oljeexport och en betydande andel av gödselleveranserna, är delvis blockerat. Nedan pekar vi på några områden som kan komma att påverka våra medlemsföretag och den svenska livsmedelsproduktionen i stort. Energi och drivmedel Oljepriset steg Foder & Spannmåls Branschdag 2026 Torsdagen den 5 mars samlades 85 personer för Foder & Spannmåls Branschdag 2026. Temat för dagen var "Internationella trender och deras påverkan på svensk produktion". Genom detta fortsätter vi en diskussion som har löpt som en röd tråd genom flera av våra tidigare möten. Frågorna har förändrats över tid, men utgångspunkten är densamma: Hur skapar vi långsiktiga förutsättningar för en stark och hållbar svensk spannmålbransch och foderproduktion? Spannmål och foder är en centr Slutrapport skörd 2025 Foder & Spannmåls Kvalitetskommitté sammanställer årligen analysdata och annan kvalitetsinformation från branschens företag för att ge en samlad bild av spannmålskvaliteten i Sverige. Genom omfattande provtagning under och efter skörd följs flera viktiga kvalitetsparametrar, med särskilt fokus på förekomst av mykotoxiner. Syftet är att snabbt kunna ge branschen tillförlitlig information som underlag för tidiga åtgärder vid eventuella kvalitetsproblem. Arbetet bidrar också til Om oss Kontakta oss Foder & Spannmål Box 24089 104 50 Stockholm Besöksadress Näringslivets hus Storgatan 19 Stockholm E-post info@foderochspannmal.se Telefon 08-722 00 01 Branschföreningen Foder & Spannmål Foder & Spannmål är branschföreningen för företag som tillverkar eller handlar med foder, spannmål och insatsvaror för lantbruket. Vi representerar hela sektorn, från stora företag till små, från norr till söder i landet. Vår uppgift är att stärka medlemsföretagens förutsättningar och föra deras talan i kontakter med regering, riksdag och myndigheter. Vi följer och påverkar regelutvecklingen, bevakar branschens intressen i den svenska livsmedelskedjan och representerar Sverige i de europeiska organisationerna Fefac och Coceral. Organisationen har rötter från tidigt 1900-tal och bildades i sin nuvarande form 1982. Den långa historiken är inte bara en bakgrundsfakt – den speglar en bransch som är fundamental för svensk livsmedelsförsörjning och som kräver en stark, gemensam röst.

Här kan du se våra kommande, större evenemang framöver. Kommande evenemang Här kan du se mer om våra kommande evenemang och hitta mer information om hur du anmäler dig. 5 maj 2026 Sankt Nicolai Gille Den årliga träffen med Sankt Nicolai Gille hålls den 5 maj i Malmö, med bland annat ett besök hos Yara på agendan. Kontakta pontus.thureson@foderochspannmal.se för att anmäla dig. 9 juni 2026 Foder & Spannmåls årsmöte 2026 Kom på årsmötet och träffa dina kollegor! I år gör vi också studiebesök hos Absolut Company i Åhus. Mer information kommer och anmälan öppnar senare.

Läs mer om vilka som är ledamöter i vår styrelse och vem som bemannar kansliet. Styrelse & Kansli Medlemmar Intressemedlemmar Bli medlem Stadgar Kontakt Styrelse & Kansli Ordförande Jan Rundqvist Vice ordförande Karl Delin, Varaslättens Lagerhus Ledamöter Björn Skogsberg, Swedish Agro Carsten Klausen, Svenska Foder Jörgen Karlsson, Vallberga Lantmän Magnus Andersson, KLF Oscar Johansson, Forsbecks Kristina Gustafsson, Lantmännen Patrik Myrelid, Lantmännen Kansli Pontus Thureson Malin Nilsson

EU:s avskogningsförordning, EUDR, ligger fast i sina grundläggande mål. Samtidigt har genomförandet präglats av omfattande praktiska frågor kring informationssystemet, ansvarsfördelning i leverantörskedjan och hur kraven på spårbarhet och dokumentation ska fungera i stora internationella råvaruflöden. Mot den bakgrunden har EU-kommissionen nu presenterat ett förenklingspaket för EUDR. Paketet innehåller flera delar som syftar till att förtydliga regelverket och göra det mer praktiskt genomförbart för företag och myndigheter. Fyra delar i paketet Förenklingspaketet består av fyra huvuddelar: uppdaterade FAQ:er och vägledningsdokument, ett utkast till delegerad akt om vilka produkter som ska omfattas av regelverket, en rapport till Europaparlamentet och rådet, samt ett utkast till genomförandeakt för informationssystemet. Delarna hänger nära samman och påverkar både hur due diligence-arbetet ska bedrivas och hur informationsutbytet i leverantörskedjan ska fungera i praktiken. Ett mer riskbaserat arbetssätt En av de viktigaste förändringarna i vägledningen gäller informationsinsamlingen kopplad till laglighetskraven. Kommissionen pekar tydligare mot ett mer proportionerligt och riskbaserat arbetssätt, där den första bedömningen kan bygga på så kallad “initial information”, inklusive offentligt tillgänglig information. Det innebär inte att kraven i EUDR ändras, men vägledningen öppnar för att omfattningen av informationsinsamlingen i praktiken kan anpassas efter riskbilden. Vid låg risk framstår det som mindre sannolikt att företag systematiskt behöver samla in omfattande juridisk dokumentation för varje enskild odlingsyta. I övrigt innebär vägledningen framför allt förtydliganden snarare än större materiella förändringar. Fokus ligger bland annat på hur riskbedömningen ska kopplas till de produkter som faktiskt släpps ut på marknaden och hur olika aktörsroller i leverantörskedjan ska förstås. Det förs också in tydligare resonemang om hur certifieringssystem kan användas som stöd i due diligence-arbetet, utan att certifiering i sig ersätter företagens ansvar enligt EUDR. FAQ:er med både lättnader och kvarstående oklarheter De uppdaterade FAQ:erna innehåller flera praktiska förtydliganden som kan få stor betydelse i det löpande arbetet. Ett exempel gäller årliga due diligence-deklarationer. Kommissionen klargör att sådana deklarationer i vissa fall kan omfatta råvaror som ännu inte skördats, förutsatt att inköpen sker från stabila odlingsytor eller anläggningar där förutsättningarna inte förändrats när det gäller laglighet och frånvaro av avskogning eller skogsdegradering. Det öppnar för mer samlad hantering i långsiktiga leverantörsrelationer. FAQ:erna innehåller också förtydliganden kring när deklarationer senast måste lämnas för EU-producerade varor som sätts på marknaden inom unionen. Här kopplas tidpunkten tydligare till att leveransprocessen har inletts vid fysisk leverans. Reimport är ett annat område där kommissionen lämnar mer vägledning. Det klargörs att en reimportör inte behöver lämna en helt ny due diligence-deklaration om det kan visas att produkten tidigare exporterats från EU. FAQ:erna beskriver också vilken typ av dokumentation som kan användas som bevisning och hur referensnummer ska hanteras i tullförfarandet. Samtidigt kvarstår vissa tolkningsfrågor. Ett exempel gäller hur geografiska polygoner och odlingsytor får avgränsas. Kommissionen anger att en hel fastighet i vissa fall kan anges som en enhet om den är “tillräckligt homogen”, men det är fortfarande oklart exakt hur detta kommer att tolkas och tillämpas i praktiken. Roller och ansvar i leverantörskedjan Ansvarsfördelningen mellan olika aktörer är fortsatt en av de mest centrala frågorna i EUDR. I materialet från kommissionen framgår att den aktör som agerar som operatör fortsatt bär huvudansvaret för att produkten uppfyller regelverkets kärnkrav. Nedströmsaktörer och handlare får samtidigt informations- och, i vissa fall, verifieringsskyldigheter. Däremot lämnas fortfarande ett visst tolkningsutrymme kring gränsdragningen mellan ansvar för egna administrativa skyldigheter och ansvar för eventuella brister längre upp i kedjan. FAQ:erna berör också flera praktiska frågor som länge diskuterats i näringslivet, exempelvis: hur en juridisk person kan ha flera roller samtidigt, om en första nedströmsoperatör aktivt måste fastställa sin position i kedjan, om nedströmsaktörer får tillgång till innehållet i uppströms deklarationer, samt om verifieringsnummer måste kommuniceras vidare mellan led. Det är frågor som i praktiken kommer att avgöra hur hanterbart regelverket blir i komplexa internationella leverantörskedjor. “Substantiated concerns” fortsatt känsligt område Begreppet “substantiated concerns” behandlas också i det uppdaterade materialet. Kommissionen anger att sådana invändningar måste bygga på verifierbar och tillräckligt tydlig information och att generella påståenden inte är tillräckliga. Samtidigt återstår frågor kring hur begreppet kommer att tolkas mellan olika medlemsstater och kontrollmyndigheter. Skillnader i tillämpning riskerar att skapa osäkerhet för företag som verkar över flera marknader. Informationssystemet byggs vidare ut En central del av förenklingspaketet rör informationssystemet, som är avgörande för hur EUDR ska fungera operativt. Kommissionen beskriver att systemet vidareutvecklas för att förbättra prestanda och effektivitet samt för att integrera ytterligare funktioner. Bland de funktioner som nämns finns: stöd för förenklade deklarationer, registrering av nya aktörsroller, frivillig gruppering av deklarationer, möjlighet att integrera information från medlemsstaters databaser, samt vidare stöd för hantering av geolokaliseringsdata. Kommissionen har också kommunicerat en tidslinje där systemet ska öppnas igen under sommaren och därefter successivt kompletteras med ytterligare funktionalitet under året. Detta är centralt eftersom regelverkets praktiska genomförbarhet i hög grad beror på att IT-systemet fungerar stabilt även vid stora datamängder och omfattande handelsflöden. Förslag om förändrat produktscope Paketet innehåller också ett utkast till delegerad akt kopplad till bilaga I, alltså vilka produkter som omfattas av EUDR. Förslaget innebär både att vissa produkter läggs till och att vissa produktkoder undantas. Kommissionen har öppnat för offentlig återkoppling under en begränsad period, med fokus på själva produktomfattningen snarare än regelverket i stort. Materialet beskriver också den metodik som används för att bedöma om en förädlad produkt ska omfattas av regelverket. Bedömningen bygger bland annat på: kontinuitet i leverantörskedjan, relationen mellan miljönytta och administrativa kostnader, samt risk för att avskogning flyttas mellan olika delar av värdekedjan. Det finns dessutom tröskelvärden kopplade till råvaruandelar och relationen mellan EU-produktion och import. Kvarstående frågor om handelsflöden Trots förenklingspaketet kvarstår flera större frågor kring marknadspåverkan och praktiskt genomförande. En återkommande oro från delar av näringslivet gäller risken för handelsstörningar kopplade till behovet av separata flöden för EUDR-anpassade råvaror. Diskussionen har särskilt fokuserat på soja och risken för ökade kostnader om tillgången på kompatibla råvaruflöden blir begränsad. Det finns också fortsatt kritik mot att vissa produkter fortfarande omfattas av regelverket trots att de av vissa aktörer betraktas som biprodukter snarare än drivande faktorer bakom avskogning. Ett exempel som lyfts är palm kernel expeller, där frågan väntas drivas vidare inom ramen för den offentliga konsultationen. Fortsatt process under året Kommissionens arbete med EUDR fortsätter under året genom ytterligare dialog med medlemsstater, myndigheter och näringslivsorganisationer. Parallellt pågår fortsatt arbete med informationssystemet och med den delegerade akten om produktomfattning. Det står samtidigt klart att många av de avgörande frågorna inte längre handlar om själva regelverkets mål, utan om hur reglerna ska fungera i praktiken i stora internationella leverantörskedjor. Slutsats Förenklingspaketet innebär inte någon förändring av EUDR:s grundläggande ambitioner, men det innehåller flera viktiga förtydliganden och praktiska justeringar. Kommissionen signalerar ett mer riskbaserat och proportionerligt arbetssätt i delar av due diligence-processen samtidigt som vägledning och FAQ ger tydligare besked kring roller, informationskrav och leverantörskedjor. Samtidigt kvarstår betydande frågor kring ansvarsfördelning, informationsdelning, IT-systemets funktion och effekter på globala råvaruflöden. Hur dessa frågor hanteras kommer i stor utsträckning avgöra hur genomförbart regelverket blir i praktiken.

Sedan USA och Israel inledde militära operationer mot Iran i slutet av februari har de globala råvarumarknaderna reagerat med stigande priser på energi, livsmedel och insatsvaror. Hormuzsundet, som normalt hanterar en stor del av världens oljeexport och en betydande andel av gödselleveranserna, är delvis blockerat. Nedan pekar vi på några områden som kan komma att påverka våra medlemsföretag och den svenska livsmedelsproduktionen i stort. Energi och drivmedel Oljepriset steg över 100 dollar per fat för första gången sedan 2022 och har sedan dess rört sig volatilt, men på en klart högre nivå än före konflikten. För svensk livsmedelsproduktion innebär det högre kostnader för diesel och andra bränslen, kostnader som snabbt slår igenom i hela livsmedelskedjan. Torkning av spannmål är särskilt energiintensivt och ett längre konfliktförlopp under skördesäsong skulle kunna ge märkbara kostnadsökningar. Gödselmedel En tredjedel av världens gödselleveranser transporteras normalt genom Hormuzsundet. Störningar i dessa flöden riskerar att pressa upp priserna på mineralgödsel. Svenska lantbrukare som ännu inte säkrat årets gödselbehov kan möta ett försämrat prisläge. Kvävegödsel tillverkas med naturgas som viktig insatsvara. Stigande gaspriser, som ofta följer med oljeprischocker, riskerar dessutom att pressa produktionskostnaderna utöver de logistikstörningar som redan påverkar tillgången. Foder Sojabönor, majs och vegetabiliska oljor prissätts på globala marknader och de prisrörelser vi sett de senaste veckorna slår igenom även på svenska foderköp. När priserna på dessa foderråvaror stiger tenderar effekten att sprida sig till andra råvaror, eftersom fodertillverkare försöker substituera och konkurrensen om alternativ då ökar. En fortsatt uppgång på råvarusidan riskerar därför att pressa foderkostnaderna uppåt. Fraktkostnader och logistik Störningar i Hormuzsundet och ökad osäkerhet i Mellanöstern kan påverka fraktkostnader globalt, inte bara för varor som passerar sundet. Omvägar, höjda försäkringspremier och kapacitetsbrist på vissa rutter är faktorer som historiskt slagit igenom relativt snabbt när geopolitiska risker eskalerar. Valuta och makroekonomi Finansministerns prognos från den 11 mars pekar på god svensk tillväxt i basscenariot, men ett längre konfliktförlopp identifieras explicit som den största nedåtrisken. Högre inflation och svagare tillväxt i omvärlden skulle kunna påverka exportmöjligheterna för svenska livsmedel och försvåra den återhämtning som nu sker i svensk ekonomi. Sammanfattning Det är ännu för tidigt att säga hur länge konflikten varar och hur stora konsekvenserna blir för företagen i den svenska livsmedelskedjan. Flera av de kanaler som beskrivs ovan (energi, gödsel, foder och frakt) kan påverkas i varierande grad beroende på konfliktens utveckling. Foder & Spannmål följer utvecklingen och håller medlemsföretagen informerade om läget.​​​​​​​​​​​​​​​​

Torsdagen den 5 mars samlades 85 personer för Foder & Spannmåls Branschdag 2026. Temat för dagen var "Internationella trender och deras påverkan på svensk produktion". Genom detta fortsätter vi en diskussion som har löpt som en röd tråd genom flera av våra tidigare möten. Frågorna har förändrats över tid, men utgångspunkten är densamma: Hur skapar vi långsiktiga förutsättningar för en stark och hållbar svensk spannmålbransch och foderproduktion? Spannmål och foder är en central del av den svenska livsmedelskedjan. Spannmål är både livsmedel i sig och en viktig råvara i produktionen av kött, mjölk och ägg. Samtidigt är spannmåls- och foderledet en nod mellan primärproduktion, livsmedelsindustri och handel. Hur denna del av systemet fungerar påverkar därför hela kedjans kapacitet. Svensk produktion verkar också i ett internationellt sammanhang. Spannmålspriser, insatsvaror och handelsflöden påverkas i stor utsträckning av globala marknader. Regelverk och politiska ramar formas till stor del i ett europeiskt perspektiv. För att förstå möjligheterna att öka produktionen i Sverige behöver vi därför också förstå hur våra förutsättningar ser ut i relation till omvärlden. Diskussionen om ökad livsmedelsproduktion handlar därför inte bara om ambitioner eller mål. Den handlar om konkurrenskraft, investeringar och stabila spelregler. För att produktionen ska kunna utvecklas över tid krävs att hela livsmedelskedjan har förutsättningar att fungera och utvecklas. Här finns också kopplingen till livsmedelsberedskap. En robust beredskap bygger ytterst på ett livsmedelssystem som fungerar väl i vardagen. När produktion, förädling och handel är starka finns också kapacitet och kompetens kvar i systemet när förutsättningarna förändras. Branschdagen är därför ett bra tillfälle att diskutera hur vi stärker svensk spannmåls- och foderproduktion i ett bredare perspektiv. Vilka förutsättningar behövs för att öka produktionen? Hur ser samspelet ut mellan konkurrenskraft, regelverk och investeringar? Och hur kan vi tillsammans bidra till ett livsmedelssystem som både är produktivt och uthålligt? Det är frågor som inte bara rör vår bransch, utan hela livsmedelskedjan. Tack till alla som kom och bidrog med kloka perspektiv! Vill du få en blänkare om nästa års Branschdag? Skriv upp dig för våra utskick om branschdagen på den här länken .