top of page

Sökresultat

36 objekt hittat för ""

Sidor (16)

  • Foder och Spannmål

    Foder & Spannmål Vilka vi är Foder & Spannmål är branschföreningen för företag som tillverkar eller handlar med foder, spannmål, utsäde, gödningsmedel eller andra insatsvaror till lantbruket . Med våra 29 företag som medlemmar och 18 ytterligare företag som intressemedlemmar representerar vi hela den svenska branschen från norr till söder. ​ Vi en viktig funktion för livsme delssyst emet Våra medlemsföretag ser till att lantbruket har tillgång till de varor som de behöver för sin växtodling och för sina djur. När lantbrukarna skördar sina fält kommer en stor del av spannmålen till våra medlemsföretag. Där vägs den in, provtas, rensas, torkas, kyls, sorteras, lagras och förädlas av oss. Olika sorters rensning eller sortering sker genom ett antal olika tekniker för att få fram de kvaliteter som svarar mot kundernas krav och vidareförädlingen av spannmålen genom livsmedelskedjan. Vad vi erbjuder Som medlem i Foder & Spannmål får du tillgång till en aktiv plattform för hela din bransch. Vi håller koll på utvecklingen i Sverige, Europa och globalt. Vi håller möten i olika grupperingar, bland annat om kvalitetsfrågor, foderlagstiftning och skördestatistik. Medlemskapet hos oss är en garanti för att kunna påverka. Samverkan internt och externt Vi medverkar i möten med myndigheter, politiker och andra organisationer och för er talan. Eftersom vi är en del av ett större livsmedelssystem är det viktigt med goda kontakter med andra aktörer i systemet. Varje år anordnar vi också event för att träffas. Ett exempel är vårt event Branschdagen, där vi samlar deltagare från medlemmar, andra organisationer och företag, myndigheter och politiker för att fördjupa oss i aktuella ämnen och nätverka. Med oss får du ett nätverk för din affärsverksamhet. Vi arbetar för tillgång till säkra livsmedel och foder. Vi arbetar för en hållbar produktion av livsmedel och foder. Vi arbetar för en stärkt konkurrenskraft. Nyheter Beredskapslagring - rapport från Jordbruksverket Utredning om minskad vildsvinsstam Möte med det belgiska ordförandeskapet i EU

  • Klimatberäkning av foder (RKFS)

    Klimatberäkning av foder Vi har tillsammans med våra foderföretag som medlemmar utvecklat ett branschgemensamt regelverk för klimatberäkning av foderprodukter. Reglerna bygger på internationellt vedertagna principer och befintliga databaser och möjliggör bättre jämförbarhet mellan olika foder. För ett antal råvaror har vi också fastlagt särskilt data, som skiljer sig från vad som finns i de internationella databaserna, för att uppnå en större träffsäkerhet. Beräkningsprinciperna är dock de samma. För att underhålla och utveckla regelverket har vi en fast kommitté som träffas löpande under året. Regler för beräkning och kommunikation av klimatpåverkan för Foder i Sverige, RKFS (version 2023:1) Allmänt Fodret är en viktig del i animaliska livsmedels klimatpåverkan. Att ha korrekta och enhetliga regler för hur foders klimatpåverkan skall beräknas är en förutsättning för att effektivt kunna använda klimatdata från foder i sitt förbättringsarbete. Därför har Föreningen Foder & Spannmål tagit fram Regler för beräkning och kommunikation av klimatpåverkan för foder i Sverige, förkortat RKFS. RKFS är framtaget av en arbetsgrupp inom Föreningen Foder & Spannmål och fastställdes av föreningens styrelse den 15 september 2020. RKFS är baserat på de regelverk som finns framtagna för klimatmärkning inom EU. En ständig kommitté inom Foder & Spannmål arbetar på styrelsens uppdrag med utvecklingen av RKFS liksom med tolkningsfrågor Reglerna uppdateras minst en gång per år. Den senaste versionen finns alltid tillgänglig på Foder & Spannmåls hemsida. Utgångspunkter Det finns flera olika regelverk och databaser för beräkning av foders klimatpåverkan, såväl nationellt som internationellt. Foder & Spannmåls utgångspunkt för RKFS är att i största möjliga mån använda internationellt vedertagna och accepterade principer, regelverk och databaser. För vissa råvaror har undantag gjorts beroende på att det finns mer relevanta tillgängliga data på nationell nivå eller från leverantörer. Syftet med undantagen är att mer korrekt data används samt att skapa bättre förutsättningar för företagens förbättringsarbete. Undantagen skall vara beräknade utifrån principerna i PEFCR, IPCC eller EU NEC-direktivet. ​ I och med publiceringen av den nya standarden SBTi FLAG och utkastet till GHG Protocol Land Sector and Removals Guidance (LSRG) råder osäkerhet kring hur klimatutsläpp från kolinlagring och organogena jordar ska beräknas och redovisas. I väntan på en slutgiltig publicering av GHG Protocol LSRG väljer därför RKFS att redovisa beräknade klimatvärden utan bidrag från organogena jordar. Förklaringar och förkortningar PEF (Product Environmental Footprint) - EU-regler för att beräkna och kommunicera miljö- och klimatdata på produkter. I utvärderingsfas. PEFCR - de särskilda PEF- regler som finns för olika branscher, t.ex. foderområdet, (Feed for food producing animals) . Foderreglerna har tagits fram av bl.a. FEFAC och nuvarande version gäller till 31/12-2023. Till PEFCR för foder finns en EU-databas för foderråvaror med miljödata för foderråvaror som i första hand skall användas i en PEF för foder. FEFAC - europeisk branschorganisation för foderbranschen. IPCC - FNs klimatpanel, som också tagit fram IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories - vägledning för nationella klimatberäkningar. EU-NEC Directive - direktiv om minskning av nationella utsläpp för vissa luftföroreningar där även beräkningsprinciper ingår. GFLI (Global feed LCA Institute) - internationellt initiativ och databas med olika foderråvarors miljöpåverkan. Alla PEF EU data (se ovan) finns även publicerade i GFLI. LU/LUC/ILUC LU: Land Use. Används för att indikera de utsläpp som uppstår p.g.a. förändring i kollagret i den mark som brukas. LUC: Land Use Change. Används för att indikera de utsläpp som uppstår p.g.a. förändring i markanvändning t.ex. anläggande av jordbruksmark på tidigare jungfrulig mark. ILUC: Indirect Land Use Change: Används för att indikera de utsläpp som uppstår p.g.a. indirekta effekter av LUC, t.ex. anläggande av ny betesmark från jungfrulig p.g.a. att tidigare betesmark används för odling. ​ CO2eq - Koldioxidekvivalenter. För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med en global uppvärmningspotential (Global Warming Potential – GWP). GWP listas Green House Gas Protocol som bygger på data från FN:s klimatpanel IPCC . Funktionell enhet - En referensenhet till vilken man kan relatera miljöpåverkan. Den funktionella enheten vara tydligt definierad och mätbar. t.ex. ”1 ton fodervete, konventionell odling”. SBTi-FLAG: Science Based Targets initiative guide för den gröna sektorn; Forest Land and Agricultural Guidance . GHG Protocol LSRG: GHG-protokollets nya tillägg, Land Sector and Removals Guidance . Ett utkast har publicerats under 2022. Förväntas fastställas i slutet på 2024. Organogena jordar: (Peat soil/histosol) Jordar med högt innehåll av organiskt material/hög mullhalt. Vid nedbrytningen av det organogena materialet bildas växthusgaser, som koldioxid och lustgas. ​ Begränsningar RKFS innehåller regler kring beräkning och val av klimatpåverkan från foderråvaror, samt hur den totala klimatpåverkan för en foderprodukt ska redovisas vilket inkluderar även transporter och tillverkning. Hur klimatpåverkan från tillverkning i foderfabrik samt transporter av foderråvaror och foderprodukter skall beräknas finns beskrivet i PEFCR för foder. ​ Regler Nedanstående punkter skall följas om klimatberäkning sker utifrån RKFS. 1) Om ett foderföretag publicerar klimatberäkning för foder på företagsnivå, skall de innehålla klimatpåverkan ifråga om ingående råvaror enligt nedan samt klimatpåverkan från transporter och tillverkning av foder beräknade enligt principerna i PEFCR för foder. a) Klimatdata för foderråvaror skall hämtas från den databas som GFLI tillhandahåller och som uppdaterades 221031. Tabell Economic allocation EF3.1 skall användas som grund för beräkningar. b) För vissa råvaror har Foder & Spannmåls RKFS-kommitté fastställt specifika data som skall användas vid märkning utifrån RKFS. Dessa data anses mer relevanta för svenska förhållanden än GFLI och beräknas enligt principerna i PEFCR för foder , IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories eller EU-NEC . Aktuella foderråvaror finns listade i bilaga till RKFS. c) Om klimatdata för en foderråvara saknas i ovan nämnda källor skall detta behandlas i Foder & Spannmåls RKFS-kommitté för att fastställa vilka data som skall användas för specifik råvara eller typ av råvaror. 2) I de fall klimatpåverkan för en process fördelas på flera råvaror/produkter ska ekonomisk allokering användas för foderråvaror/jordbruksprodukter och fysisk allokering för transportarbete, se tabell 9.8.1 i PEFCR för foder . 3) Klimatpåverkan från eventuell förpackning av foder tas inte med i beräkningen. 4) För en beräkning av ett foders klimatpåverkan skall data för sammansättning, ingående foderråvaror, produktion och transport uppdateras minst var 12e månad. 5) När klimatdata kommuniceras används typvärden för generella foderblandningar baserat på genomsnittligt recept närmast föregående 12 månader. 6) För B2B kommunikation så kan specifika foderblandningar och data användas. 7) Klimatpåverkan beräknas i kg CO2eq/ton foderprodukt med funktionell enhet 1 ton foder levererad till gård/kund, se figur 7.4-1 i PEFCR för foder för systemgränser. Klimatpåverkan kan även redovisas med funktionell enhet 1 ton foder ts (torrsubstans). 8) Klimatpåverkan från transport från foderfabriken till kund redovisas separat. För generella foderblandningar beräknas ett medelvärde närmast föregående 12 månader. För specifika foderblandningar se avsnitt 9.1.4 i PEFCR för foder . 9) Klimatpåverkan bidrag från LU/LUC (land use and land transformation) ska framgå genom att klimatpåverkan redovisas som två värden, ett exklusive LU/LUC och ett inklusive LU/LUC. 10) Klimatdata redovisas med max 3 värdesiffror, t.ex.1250; 125; 12,5; 1,25 eller 0,125. 11) Data kommuniceras med formuleringar som: ”Klimatpåverkan har beräknats till …” 12) Använder man sig av dessa regler och principer för klimatberäkning, skall detta också framgå av relevant information kring fodret ifråga, t ex i produktblad. Det skall även framgå om beräkningen baseras på regel 5 eller 6. RKFS 2023:1 RKFS specifika klimatdata Vägledningsdokument

  • Kvalitet i skördarna

    Kvalitet i skördarna De senaste åren har problemen med mykotoxiner i svensk spannmål accentuerats. Genom våra årliga projekt för att bevaka kvaliteten i den svenska skörden kan vi hålla olika intressenter informerade om exempelvis halterna av fusariummykotoxiner i spannmålsskörden. Nedan återfinns slutrapporter från årligen genomförda projekt i vår kvalitetskommitté. 27 januari 2023 Slutrapport skörd 2022 Den svenska spannmålsskörden 2022 var i grunden av god kvalitet, frisk och sund. Kvantiteterna var överraskande bra. Under året analyserades knappt 9 000 prover med avseende på mykotoxinförekomst. 17 januari 2022 Slutrapport skörd 2021 Under året analyserades ungefär 7 000 prover. Under hela skördeperioden låg snitthalterna mycket lågt och sammantaget kan konstateras att de uppmätta DON-halterna är bland de lägsta sedan vi påbörjade denna typ av gemensamma projekt. 29 december 2020 Slutrapport skörd 2020 2020 års skörd var mycket bra med avseende på både kvalitet som kvantitet i södra och mellersta Sverige. Generellt fanns en del problem med grönskott och regionala bekymmer fanns med mjöldryga. I norra Sverige var grönskottsproblemen omfattande. Totalt sett analyserades ungefär 11 800 prover. Under hela skördeperioden var snitthalten för DON mycket lågt. 30 december 2019 Slutrapport skörd 2019 Totalt sett analyserades runt 8 100 prover, vilket är betydligt fler än året innan, vilket beror på att skörden blev mycket stor. Under hela skördeperioden låg snitthalterna mycket lågt och sammantaget kan konstateras att de uppmätta halterna är i nivå med 2018. November 2018 Slutrapport skörd 2018 Totalt sett analyserades knappt 5 000 prover, vilket är betydligt färre än vad som ingått i motsvarande projekt de senaste åren. Orsaken till detta står helt att finna i väsentligt lägre skördevolymer till följd av en mycket torr och varm vår och sommar. Under hela skördeperioden låg snitthalterna på en mycket låg nivå 28 november 2017 Slutrapport skörd 2017 Totalt analyserades ungefär 8 800 prover, framförallt av havre men även vete, korn, råg och i något fall åkerböna förekom i provtagningen. Sammantaget kan konstateras att runt en procent av analyserna visade på DON-halter över gränsvärdet för livsmedel, men med betydande variationer med avseende på tid och rum. 30 november 2016 Slutrapport skörd 2016 Totalt sett analyserades över 9000 prover, framförallt av havre och sammantaget kan konstateras att ca 6% av havreanalyserna visade på DON-halter över gränsvärdet för livsmedel (1750 ppb). Variationerna var dock stora, både i tid och rum. 1 december 2015 Slutrapport skörd 2015 För 2015 konstaterades sammantaget att problemen med DON varit betydligt mindre än de tidigare år som liknande projekt genomförts. Detta innebär inte en frånvaro av problem, utan provtagningen visade att det i enstaka havreleveranser förekom halter över det fastställda gränsvärdet för havre avsett för livsmedel. Dessa leveranser återfanns i första hand lokalt i västra Sverige, men i viss utsträckning även i Mälardalen. Beträffande mykotoxinerna Zearalenon (ZEA) och T2/ HT-2 kunde konstateras ett fall av T2/HT-2 över riktvärdet. 24 november 2014 Slutrapport skörd 2014 Första delen av projektet 2014 visade på mycket små problem med DON. Skördeleveranserna visade emellertid på viss förekomst av höga halter i framförallt i havre. Höga halter förekom liksom tidigare år främst i västra Sverige, men i betydligt mindre omfattning än åren 2011-2012 och också något mindre än 2013. Störst bekymmer med DON hade man detta år i västra delen av Västergötland, delar av Värmland och i Dalsland. 22 oktober 2013 Slutrapport skörd 2013 Under 2013 visade projektets första del på mycket små problem med DON, även om ett fåtal veteprover i västra Sverige låg över gränsvärdet. Skördeleveranserna visade emellertid på en del problem med höga halter i framförallt havre, men i viss utsträckning även i andra grödor. Problemen hade störst omfattning i västra Sverige, men var betydligt mindre än 2011 och 2012.

Visa alla

Nyheter (20)

  • Beredskapslagring - rapport från Jordbruksverket

    Foder & Spannmål välkomnar Jordbruksverkets rapport "En robust livsmedelsförsörjning i kris och krig – beredskapslagring". Rapporten belyser en viktig del i det bredare arbetet med att höja livsmedelsberedskapen. Rapporten innehåller i allt väsentligt bra förslag att arbeta vidare med. Vi är tacksamma över att ha fått medverka under rapportens tillkomst och bidra med det vi kan. I höstas förde vi, i ett möte med Jordbruksverket, fram vad som är viktigt ur vår aspekt. Detta är kort återgivet i rapporten. Vi tror att en flexibel lagerhållning, där spannmål lagras nära sitt förbrukningsställe, är en bra modell att bygga på. Genom en sådan minimeras behovet av transporter. Transportkapacitet kan förväntas vara en bristvara i händelse av kris eller ytterst krig. Sverige är ett avlångt land och det finns stora nog transportbehov som det är. En bredare syn på kostnadseffektivitet är också en avgörande faktor att överväga i det fortsatta arbetet med beredskapslagring, där storskaligheten utgör en grundläggande förutsättning. Svensk spannmålshandel har under många år arbetat hårt för att hålla en hög kvalitet i sin lagerhållning. Under rätt förutsättningar kan spannmål lagras länge utan att försämras. Utmaningarna efter den senaste skörden var dock omfattande, med exempelvis skadade kärnor, ogräs, låga rymdvikter, ojämna vattenhalter efter torkningen och återfuktning av torkad spannmål. Ambitionen att hålla en hög kvalitet, även i eventuella beredskapslager, ska naturligtvis vara hög även framöver. Förändrat klimat kan medföra både större och nya utmaningar framöver. Vi är trygga med att den svenska spannmålshandeln kan hantera dessa utmaningar. Att bygga beredskapslager med importerad spannmål är dock inte något vi förespråkar. Våra medlemsföretags verksamhet kretsar kring svensk växtodling och vi vill se en lönsam och konkurrenskraftig sådan. Under normala betingelser exporteras en stor volym spannmål varje år. Inte sällan sker det i affärsrelationer som bestått under många år. Det vore olyckligt om uppbyggnaden av beredskapslager äventyrar Sveriges roll som exportör av spannmål, eller på annat sätt stör marknaden i för stor omfattning. Därför är vi tveksamma till en för kort tid för uppbyggnaden, som skulle påverka marknadens normala funktion negativt och riskera våra omdömen som pålitliga affärspartners. Det kan på sikt ligga Sverige i fatet, även i ett beredskapsperspektiv. Beredskapslagring, liksom livsmedelsberedskap i en bredare bemärkelse, är ett samhällsintresse. Samhället månar om att befolkningen ska ha tillgång till energi och näring, även under svåra förhållanden. Utan biologiskt fungerande individer har vi inte mycket till samhälle kvar. Någon motivering utöver det behövs knappast. Däremot, eftersom det är ett samhällsintresse, ser vi det som rimligt att det också är samhället som investerar i beredskapen. Att näringslivet skulle bära kostnaden för detta är varken rimlig eller möjligt. Rapporten En robust livsmedelsförsörjning i kris och krig – beredskapslagring av spannmål finns att ta del av på Jordbruksverkets hemsida.

  • Utredning om minskad vildsvinsstam

    Regeringen gav den 22 februari 2024 Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en plan för hur vildsvinsstammen kan minska utifrån lokala och regionala behov. Delar av uppdraget ska redovisas redan 30 juni respektive 31 oktober i år. Uppdraget vad gäller en metod för populationsuppskattning ska redovisas senast den 31 december 2025. Regeringen skriver i uppdraget att det i områden med täta populationer av vildsvin kan vara lämpligt att minska dessa, både med hänsyn till eventuella utbrott av Afrikansk svinpest och till de skador en tät vildsvinsstam kan orsaka i trafik och jordbruk. Uppdraget finns att läsa på regeringens hemsida. Vi har följt utbrottet av Afrikansk svinpest noga och höll efter utbrottet och under hösten 2023 veckovisa möten med medlemsföretagen för att bevaka utvecklingen av såväl smittan som de restriktioner som infördes och annan utveckling på området. Frågor om hur skörden ska hanteras, vad som gäller för rengöring av transporter och andra konkreta frågor kopplade till våra verksamheter dök snabbt upp. Våra medlemmar tog också en aktiv roll för att hjälpa drabbade lantbrukare. Utmaningarna för växtodlingen var redan före utbrottet stora på grund av det blöta vädret. Hanteringen av utbrottet i Fagersta som SVA, Jordbruksverket, jägarna och flera andra stått för för har visat sig vara både effektiv, transparent och framgångsrik. I dag höll Jordbruksverket sin första regelbundna samverksanskonferens om förebyggande och förberedande arbete kopplat till Afrikansk svinpest i Sverige efter utbrottet, där vi från Foder & Spannmål medverkade. Från konferensen noterades att man arbetar parallellt med hanteringen av utbrottet, där man nyss lättat ytterligare på restriktionerna, och för fullt med att förbereda för eventuella kommande utbrott. SVA framhöll att den passiva övervakningen alltjämt är mycket viktig för tidig upptäckt och uppmanar alla som hittar ett dött vildsvin att rapportera in det via e-tjänsten. Smitthotet är en fortsatt realitet och den samverkan som sker mellan myndigheter och organisationer är en viktig förutsättning för att eventuella framtida utbrott ska bli så hanterliga som möjligt. Våra medlemmar vill dra sitt strå till stacken och en viktig uppgift för Foder & Spannmål är att underlätta denna ambition genom att vara en samlande länk i all den samverkan som sker.

  • Möte med det belgiska ordförandeskapet i EU

    Torsdagen den 15 februari 2024 var vi på plats i Bryssel för möte hos FEFAC. Vid mötet fick vi besök av David Clarinval, som är vice premiärminister och jordbruksminister i Belgien. Fram till 30 juni är Belgien ordförandeland i EU och David Clarinval besökte oss för att berätta om prioriteringarna under ordförandeskapet och få vår syn på foderindustrins och animalieproduktionens betydelse för Europa. Det var ett bra möte och det belgiska ordförandeskapet gav uttryck för en sund och realistisk approach till sitt uppdrag. David Clarinval hänvisade till det geopolitiska läget och betonade därvid vikten av att Europa säkerställer tillgången till och efterfrågan på livsmedel. Han tog upp den omfattande översynen av strategiska beroenden och livsmedelssuveräniteten i Europa. Den gemensamma jordbrukspolitiken är på många sätt avgörande och han menade att de pågående protesterna bland lantbrukare vidare understryker behovet av en förenkling av denna. Det belgiska ordförandeskapet kommer att betona vikten av ny teknik, varav NGT är ett exempel genom vilket lantbrukare kan adressera nuvarande utmaningar. Pedro Cordero, som är ordförande i FEFAC sedan sommarens kongress i Ystad, betonade å sin sida att FEFAC är öppet för samarbete, vilket framgår bland annat av bidraget till EU:s foderautonomi och cirkularitet i EU:s livsmedelsproduktion i det spanska ordförandeskapets OSA-rapport om motståndskraft. Pedro Cordero framhöll också EU:s kritiska beroende av import av viktiga fodertillsatser från Kina, och pekade på förväntade kostnadseffekter av attackerna i Röda havet som tvingar fram omdirigering av leveranser av vitaminer och aminosyror till EU (vilket leder till 4-6 veckors försening).

Visa alla
bottom of page