Den svenska spannmålsskörden 2023 sattes ordentligt på prov av vädret och var behäftad med betydande kvantitets- och kvalitetsproblem. Knappt 6500 prover analyserades och vad gäller DON var förekomsten av större omfattning än på flera år.

Den svenska spannmålsskörden 2022 var i grunden av god kvalitet, frisk och sund. Kvantiteterna var överraskande bra. Under året analyserades knappt 9 000 prover med avseende på mykotoxinförekomst. 

Under året analyserades ungefär 7 000 prover. Under hela skördeperioden låg snitthalterna mycket lågt och sammantaget kan konstateras att de uppmätta DON-halterna är bland de lägsta sedan vi påbörjade denna typ av gemensamma projekt.

2020 års skörd var mycket bra med avseende på både kvalitet som kvantitet i södra och mellersta Sverige. Generellt fanns en del problem med grönskott och regionala bekymmer fanns med mjöldryga. I norra Sverige var grönskottsproblemen omfattande. Totalt sett analyserades ungefär 11 800 prover. Under hela skördeperioden var snitthalten för DON mycket lågt.

Totalt sett analyserades runt 8 100 prover, vilket är betydligt fler än året innan, vilket beror på att skörden blev mycket stor. Under hela skördeperioden låg snitthalterna mycket lågt och sammantaget kan konstateras att de uppmätta halterna är i nivå med 2018.

Totalt sett analyserades knappt 5 000 prover, vilket är betydligt färre än vad som ingått i motsvarande projekt de senaste åren. Orsaken till detta står helt att finna i väsentligt lägre skördevolymer till följd av en mycket torr och varm vår och sommar. Under hela skördeperioden låg snitthalterna på en mycket låg nivå 

Totalt analyserades ungefär 8 800 prover, framförallt av havre men även vete, korn, råg och i något fall åkerböna förekom i provtagningen. Sammantaget kan konstateras att runt en procent av analyserna visade på DON-halter över gränsvärdet för livsmedel, men med betydande variationer med avseende på tid och rum.

Totalt sett analyserades över 9000 prover, framförallt av havre och sammantaget kan konstateras att ca 6% av havreanalyserna visade på DON-halter över gränsvärdet för livsmedel (1750 ppb). Variationerna var dock stora, både i tid och rum. 

För 2015 konstaterades sammantaget att problemen med DON varit betydligt mindre än de tidigare år som liknande projekt genomförts. Detta innebär inte en frånvaro av problem, utan provtagningen visade att det i enstaka havreleveranser förekom halter över det fastställda gränsvärdet för havre avsett för livsmedel. Dessa leveranser återfanns i första hand lokalt i västra Sverige, men i viss utsträckning även i Mälardalen. Beträffande mykotoxinerna Zearalenon (ZEA) och T2/ HT-2 kunde konstateras ett fall av T2/HT-2 över riktvärdet. 

Första delen av projektet 2014 visade på mycket små problem med DON. Skördeleveranserna visade emellertid på viss förekomst av höga halter i framförallt i havre. Höga halter förekom liksom tidigare år främst i västra Sverige, men i betydligt mindre omfattning än åren 2011-2012 och också något mindre än 2013. Störst bekymmer med DON hade man detta år i västra delen av Västergötland, delar av Värmland och i Dalsland.

Under 2013 visade projektets första del på mycket små problem med DON, även om ett fåtal veteprover i västra Sverige låg över gränsvärdet. Skördeleveranserna visade emellertid på en del problem med höga halter i framförallt havre, men i viss utsträckning även i andra grödor. Problemen hade störst omfattning i västra Sverige, men var betydligt mindre än 2011 och 2012.