Sökresultat

Sammanfattning Sveriges skörd 2023 är mycket dålig ifråga om såväl kvantitet som kvalitet. Först torka och sedan regn gör att vår skördeprognos pekar på en skörd långt under normalskörden. Samtidigt är det stora problem med nästan alla kvalitetsparametrar, vilket kan innebära att Sverige får ett importbehov. Det finns också betydande risker för problem med insekter och mögel under lagringssäsongen. Även i ett vidare perspektiv ser vi betydande risker för allvarliga konsekvenser av den rådande situationen. Situationen var, efter ett flertal kriser på senare år, problematisk redan vid ingången av säsongen. Höga kostnader för insatsvaror och en mycket dålig skörd gör att det ekonomiska läget för många lantbrukare nu är än mer pressat. Detta samtidigt som förberedelser och inköp för nästa års skörd ska göras. I flera avseenden bedömer vi att läget för svenskt lantbruk är allvarligare än torkåret 2018. Skördeläget Bättre väder den senaste veckan har inneburit att skörden trots allt gått framåt, dock med viss tröghet och fortfarande står en hel del vårgrödor kvar på fälten. Sett till riket som helhet är ungefär 70 procent tröskat. Regionalt är i syd drygt 95 procent tröskat, i öst och väst 70 procent och i Mälardalen något mindre. I norra Svealand och Norrland är man fortfarande i början och på många ställen har man fortfarande problem med bärigheten. En relevant fråga är hur mycket i dessa regioner som överhuvudtaget kommer att kunna tröskas och användas för avsedda ändamål. Uppskattad skördestorlek Prognosen för hur stor skörden blir arbetar vi fram i nära samverkan med medlemsföretagen, som har en god överblick i sina geografiska verksamhetsområden. Spannmålshandelns förväntningar, inleveranser, observationer från fält och övrigt relevant beaktas i arbetet. Efter en viktning av de olika regionerna räknas sedan en uppskattad areal, total förväntad avkastning och volym fram. Vår samlade bedömning är att runt 4,3 miljoner ton spannmål kommer att skördas 2023. Det är 587 tusen ton, eller 12 procent, mindre än vad Jordbruksverkets anger i sin prognos från den 14 augusti 2023. Vi bedömer vidare att 299 tusen ton oljeväxter skördas 2023, vilket är 110 tusen ton, eller 27 procent, mindre än i nyss nämnda prognos. Osäkerheten i uppskattningarna, givet vad som nämnts om vädret under säsongen och variationerna inom landet, är dock i år större än normalt. Sammanfattande kvalitetsaspekter En mycket stor del av veteskörden klarar inte brödvetekvalitet. Det gäller framförallt ifråga om falltal. Brist på kvarnvete kan inte uteslutas och import kan därmed bli aktuellt. Överlag finns stora problem med gröna kärnor, groddar, ogräs med mera, som tillsammans med höga vattenhalter gör varan svårtorkad. Problemen med ojämna vattenhalter efter torkningen och återfuktning är omfattande. Maltkornet har utöver ovanstående höga proteiner och förekomsten av rosa kärnor, vilket skapar problem för bryggerierna med överskummande öl, är omfattande. Dessutom finns problem med grobarheten. Vad gäller mögeltoxiner är förekomsten av mjöldryga låg. Ifråga om fusariumtoxiner har 2 700 anlayser genomförts. Initialt var halterna mycket låga men har de senaste veckorna stigit och ett dussintal analyser över gränsvärdet för DON har noterats. Även viss mindre förekomst av T-2/HT-2 och ZEA har även noterats, men inte i någon allvarlig omfattning. Farhågor och risker framöver Med tanke på att den mesta vårsäden fortfarande är otröskad ger de stigande halterna av DON och andra toxiner anledning till en hög vaksamhet vad gäller utvecklingen, både på gård och på spannmålsanläggningar. Även en bredare hygienisk kvalitet är viktig och därför bör mögelanalyser övervägas, även beträffande foderspannmål på gård. Hela branschen har en mycket bekymmersam situation att hantera, både under resten av skörden och framöver under lagringssäsongen. De omfattande kvalitetsrelaterade problemen gör att riskerna för insekts- och mögelangrepp är större än vanligt. Överlag bör övervägas att sikta på att torka varan ned till 13 procent, maltkorn till 12,5 procent. Tabeller I tabellerna nedan framgår vår bedömning av arealer, avkastningar och produktion med Jordbruksverkets prognos från 14 augusti 2023 som referens.

Vid ett möte med Foder & Spannmåls Kvalitetskommitté den 30 augusti 2023 har i korthet följande bedömningar gjorts om aktuellt läge beträffande 2023 års skörd i Sverige. Sammanfattning Sett till riket som helhet är bedömningen att skörden är avklarad till ca 60%. Den mesta vårsäden står dock fortfarande otröskad. Vädret innebär fortsatt stora utmaningar för både lantbrukare och spannmålsmottagningar. Höga vattenhalter, grönskott, groddar, rosa kärnor, låga falltal m. m., innebär stora problem i tröskning, torkning och lagring. Ifråga om mykotoxiner kan nu ses en stigande tendens av DON-halterna, dock från låga nivåer. Tendensen är oroande med tanke på mängden vårsäd som återstår Skördeläget Skörden går trögt framåt. Sett till riket som helhet är ca 60 % tröskat. Regionmässigt är i Syd ca 95% tröskat, i öst och väst 60% och i Mälardalen något mindre. I norra Svealand och Norrland är man fortfarande i början. Vad gäller vårsäden står det mesta fortfarande kvar från norra Götaland och norrut. Kvalitetsaspekter Bara enstaka leveranser höstvete i landets södra halva klarar fortfarande falltalen. I övrigt är det nästan bara fodervete. Analyser på otröskat vårvete i syd visar på acceptabla falltal. I maltkorn ökar förekomsten av rosa kärnor samtidigt som vi ser höga proteiner, låga falltal och grönskott. En del tester på grobarheten har dock varit tillfredsställande. Fortfarande bara enstaka fall av mjöldryga, men det har noterats i både råg och vete. Enstaka fall av stinksot. Notabelt är att ingen lukt kunnat noteras i vissa fall samtidigt som förekomsten är helt klart konstaterad. Vad gäller fusariumtoxiner har ca 700 analyser genomförts och det finns en tendens till stigande halter av DON, dock inga fall över gränsvärdet. Även viss oroande förekomst av T-2/HT-2 har noterats. Farhågor/Risker framöver Med tanke på att den mesta vårsäden fortfarande är otröskad ger de stigande halterna av DON och andra toxiner anledning till en hög vaksamhet vad gäller utvecklingen, både på gård och på spannmålsanläggningar. Toxinanalyser visar dock bara på förekomst av själva toxinet. Även en bredare hygienisk kvalitet är viktig och därför bör mögelanalyser övervägas, även beträffande foderspannmål på gård. Som Kvalitetskommittén framhöll även i förra lägesrapporten har hela branschen en problematisk situation att hantera, både momentant och framöver under lagringssäsongen. Situationen med höga vattenhalter, grönskott och grodda kärnor, innebär stora problem i tröskningen och med torkning/rensning/lagring, både på gård och på spannmålsanläggningarna. Torkningen är i nuläget en besvärlig flaskhals för alla aktörer. Deltorkning och konditionering av otorkad vara är viktiga åtgärder för att kunna hantera situationen. Riskerna för återfuktning av nedtorkad vara är större än vanligt med tanke på grödornas bristande kvalitet, vilket man behöver ta höjd för. Överlag bör övervägas att sikta på att torka varan ned till 13%, maltkorn till 12,5%. Havre och korn har ofta två generationer på fälten. I vissa fall kan glyfosatbehandling vara ett alternativ, men med en sådan kommer också krav på karenstid och begränsningar i användningsområde. En del spannmålsanläggningar har också av hanteringstekniska skäl också begränsningar i mottagningen av behandlad vara. Finns behov av grovfoder, kan ensilering av vårgrödor också vara ett alternativ. Foder & Spannmåls Kvalitetskommitté kommer att fortsätta att följa utvecklingen noga den närmaste tiden och återkomma med lägesrapporter när ytterligare material föreligger.

Vid ett möte med Foder & Spannmåls Kvalitetskommitté den 23 augusti 2023 har i korthet följande bedömningar gjorts om aktuellt läge beträffande 2023 års skörd i Sverige. Sammanfattning Sett till riket som helhet är bedömningen att skörden kommit ungefär halvvägs. Säsongens väderproblem innebär dock stora problem för både lantbrukare och spannmålsmottagningar. Höga vattenhalter, grönskott, groddar, sjunkande falltal m.m. är omfattande, vilket innebär stora utmaningar vad gäller såväl tröskning som torkning och lagring. Särskilt vårsäden, där det mesta fortfarande är otröskat, är ett stort bekymmer och ställer stora krav på hanteringsprocessen. Skördeläget En väderstabilisering har medfört bättre fart på skördearbetet. Sett till riket som helhet har vi kommit ungefär halvvägs. Regionmässigt är i syd ca 90% tröskat, i öst och väst 50% och i Mälardalen något mindre. I norra Svealand och Norrland är man fortfarande i början. Vad gäller vårsäden står det mesta fortfarande kvar från norra Götaland och norrut. Kvalitetsaspekter Falltalen på vete går nu ner ordentligt, även om det fortfarande finns leveranser som håller nivån. I Mälardalen och norrut är det dock nästan bara fodervete. Den råg som fortfarande står kvar kommer att ha låga falltal. Fortfarande bara enstaka lass mjöldryga. Maltkornet uppvisar ofta höga proteiner, nedåtgående falltal, rosa kärnor och grönskott. Mögelangreppen är än så länge begränsade även om det finns exempel på rosa kärnor, missfärgning och sot. Knappt 300 DON-analyser är genomförda, varav ca 180 på havre. Inga eller mycket låga halter. Ett fåtal analyser vardera på T2/HT2 och ZEA uppvisar inga eller låga halter. I sammanhanget skall noteras att mycket lite havre ännu är tröskad och levererad och analyserna på denna toxinkänsliga vara är än så länge därför relativt sett få. Farhågor/Risker framöver Även om det inte framgår av toxinanalyserna så här långt finns risker för olika svampangrepp och stigande mykotoxinhalter. Situationen är, beroende på denna mycket speciella säsong, både komplex och svårbedömbar. Mögelanalyser är ett sätt att säkerställa varans hygieniska kvalitet, vilket bör övervägas även beträffande foderspannmål på gård. Överlag kommer vi fortsatt att ha problem med höga vattenhalter, grönskott och grodda kärnor, vilket innebär problem i tröskningen och med torkning/rensning/lagring, både på gård och på spannmålsanläggningarna. Torkningen är i nuläget en besvärlig flaskhals för alla aktörer. Deltorkning och konditionering av otorkad vara är viktiga åtgärder för att kunna hantera situationen. Riskerna för återfuktning av nedtorkad vara är större än vanligt med tanke på grödornas bristande kvalitet, vilket man behöver ta höjd för. Överlag bör övervägas att sikta på att torka varan ned till 13%, maltkorn till 12,5%. Ifråga om maltkorn finns en överhängande risk för försämring av varan under lagring, vilket kan innebära att korn som lagrades in som maltkorn har foderkvalitet vid utlastning. Åtgärder för att säkerställa maltkornkvalitet kan vara att kontrollera falltal och torka ner varan till i vart fall 12,5%. Ett falltal över 250 innebär fullgod maltkornkvalitet, men lägre kan fungera vid låg vattenhalt och kylning. Parametrarna vattenhalt och temperatur är de som styr processen i kärnan, men vattenhalten är i regel den som är lättast att kontrollera. Havre och korn har ofta två generationer på fälten och hur denna vara ska kunna hanteras kommer överlag att vara en stor utmaning. En ofrånkomlig fråga är hur mycket som kommer att kunna gå att tröska och hur mycket av denna vara som kommer att kunna användas för livsmedelsändamål. Sådan vara kommer i vilket fall som helst kräva omfattande rensning. Ensilering av vårgrödor kan i vissa fall vara ett alternativ. Foder & Spannmåls Kvalitetskommitté kommer att fortsätta att följa utvecklingen noga den närmaste tiden och återkomma med lägesrapporter när ytterligare material föreligger.

Det är är den första lägesrapporten ( 16 augusti 2023) beträffande kvaliteter m.m. i svensk spannmålsskörd 2023. Foder & Spannmåls Kvalitetskommitté kommer att fortsätta att följa utvecklingen noga den närmaste tiden och återkomma med lägesrapporter när ytterligare material föreligger. Sammanfattning Sommarens väder med först torka och sedan omfattande regn innebär stora problem för både lantbruket och spannmålsmottagningarna. Problemen med grönskott, groddar, höga vattenhalter, falltal m.m. är omfattande, vilket innebär stora utmaningar ifråga om både tröskning, torkning och lagring. Kvalitetsvariationerna är mycket stora och särskilt vårsäden är ett stort bekymmer. Bedömning av läget Vid ett möte med Foder & Spannmåls Kvalitetskommitté den 16 augusti 2023 har i korthet följande bedömningar gjorts om aktuellt läge beträffande 2023 års skörd i Sverige. Regnen, som tid- och regionvis varit mycket omfattande, har medfört stora bekymmer. Periodvis bättre väder den senaste veckan har dock gjort att tröskorna gått i viss utsträckning. I södra Götaland är bedömningen att 40-50 % nu är tröskat och sett till Götaland och Svealand som helhet ligger denna siffra på i storleksordningen 20%. I norra Svealand har skörden knappt börjat. Avkastningen uppvisar mycket stora variationer. Den råg som tröskades innan stormen Hans hade mestadels acceptabel kvalitet. Därefter har falltalen gått ner betydligt. Mjöldryga återfinns bara i enstaka lass och förekomsten är således ett väsentligt mindre problem än föregående år. Vetet uppvisar mycket stora variationer, men både falltal och vattenhalt på en hel del av det som så här långt levererats in i södra, västra och östra Sverige ser fortfarande förvånansvärt bra ut. I Mälardalen är problemen större. Sammantaget är bedömningen att mycket vete kommer att klassas som fodervete. Rågvetet har till stor del grott och dessa problem började tidigt. Även vetet har ofta groddar liksom även rapsen. Branschen har relativt sett få mykotoxinanalyser än så länge, men de som tagits visar på inga eller låga halter av DON. Inga analyser på övriga toxiner än så länge. I vissa områden mörknar veten, men än så länge inte i någon dramatisk omfattning. Farhågor/Risker framöver Riskerna för olika svampangrepp och stigande mykotoxinhalter (ffa DON och ZEA) är uppenbara. Situationen är dock både komplex och svårbedömbar. Överlag kommer vi att ha problem med höga vattenhalter, grönskott och grodda kärnor, vilket innebär problem i tröskningen och med torkning/rensning/lagring, både på gård och på spannmålsanläggningarna. Höga vattenhalter och groddar kommer att vara ett stort problem vid torkningen och tiden mellan skörd och nedtorkning behöver hållas så kort som möjligt, samtidigt som hanteringskapaciteten förstärker problemen. Varan kommer dessutom vara känslig och det innebär också risker i torkningsprocessen med ytterligare skador på varan. Om möjligt bör deltorkning övervägas. Havre och vårkorn har ofta två generationer på fälten och hur denna vara ska kunna hanteras kommer att vara en stor utmaning. Maltkornet kommer kvalitetsmässigt vara ett bekymmer liksom utsädet för nästa säsong. I vissa fall kan det vara lämpligt att, om behov av grovfoder finns, ensilera vissa vårgrödor.

Den 14-16 juni höll FEFAC sin kongress i Ystad. Vi, tillsammans med DAKOFO och FEFAC, arrangerade eventet på Ystad Saltsjöbad. Under tre dagar avhandlade drygt 200 deltagare från tre kontinenter olika cirkulära foderlösningar. För första gången någonsin arrangerades också en nordisk-baltisk dag, med fokus på proteinförsörjningen runt Östersjön och på system för klimatberäkning av foder. Mer att läsa om FEFAC-kongressen finns på FEFAC:s hemsida. Under fredagen hölls vårt eget årsmöte. Året som sammanfattades, 2022, var ett händelserikt år på många sätt. Inte minst har det präglats av effekterna av Rysslands krig i Ukraina. Vi är synnerligen aktiva i de europeiska organisationerna och haft många möten med kommissionens generaldirektorat om hur effekterna som kriget har för våra näringar bäst hanteras. Även om konsekvenser inte varit lika dramatiska för oss som på andra håll i världen, så påverkas vi på olika sätt. Nationellt har vi därför också lagt mycket fokus på de arbeten som pågår, där vi deltar i flertalet, för att stärka livsmedelsberedskapen. Foderindustrin och spannmålshandeln är en viktig pusselbit för att livsmedelskedjan ska fungera och det finns både specifika beroenden som är viktiga att betona, liksom mer generella beroenden såsom elförsörjning och transporter. Ett viktigt, generellt, budskap från vår sida är att en näring som är konkurrenskraftig i fredstid också kommer stå bättre rustad i orostider. Förutom de nu nämnda arbetena har vi fortsatt vårt ihärdiga arbete för att sörja för en god tillgång till säkra livsmedel och foder, främja en hållbar produktion och stärka konkurrenskraften.

Den 2 februari samlades medlemmar och övriga inbjudna för att nätverka och lyssna på intressanta föredrag om aktuella frågeställningar. Foder & Spannmål inledde med att hälsa välkomna och ge en utblick över verksamheten och en del av de frågor som vi arbetar med. Här nämndes bland annat arbetet i spåren av krig och kriser, regulatoriska utmaningar, vårt lanserade regelverk för klimatberäkning av foder och vårt kvalitetsprojekt. Sara Johansson från Internationella Handelshögskolan i Jönköping höll en inspirerande dragning om hur innovativa företagen i livsmedelssektorn är och vad som särpräglar innovativa företag. Apropå innovationer presenterade därefter Therese Åström från EasyMining, Ragn-Sells innovationsbolag, arbetet med att ta fram olika användbara applikationer till jordbruket från avfall, såsom foderfosfater och kväveprodukter till gödselmedel. Paul Christensson, vice ordförande i LRF, berättade om LRF:s arbete med bland annat påverkan av livsmedelsstrategin och utmaningarna med det höga tempo som EU håller i lagstiftningshänseende. Asbjørn Børsting, direktör i DAKOFO och president i FEFAC, presentera det viktiga arbete som vår europeiska foderorganisation FEFAC bedriver. Asbjørn uppmanade deltagarna att boka in sig på FEFAC-kongressen "Resilience of Sustainable EU Food Production Systems - Role of circular feed" den 14-16 juni 2023 i Ystad. I samband med 100-årsjubileumet 2011 inrättade Foder & Spannmål ett stipendium för bästa examensuppsats i ekonomi med relevans för livsmedelskedjan. I år hade rekordmånga uppsatser nominerats och i stenhård konkurrens valde juryn att dela ut stipendiet till Karsten Eelkema och Marian Johannes Müller, Högskolan Kristianstad, för deras uppsats ”Shedding light on what drives the dairy industry’s perceived legitimacy from a consumer perspective”.

FEFAC, DAKOFO och Foder & Spannmål, som representerar den europeiska, danska och svenska foderindustrin, bjuder in till den 30:e FEFAC-kongressen som hålls den 14-16 juni 2023 i Ystad (Sverige), tillägnad "Resilience of Sustainable EU food production system – Rollen för cirkulärt foder”. Läs mer om den kommande kongressen på FEFAC:s hemsida.

Vår vägledning för hantering av sprängämnesprekusorer finns nu under dokument..

Foder & Spannmål kommer att hålla sitt årsmöte digitalt den 2 juli 2021. Kallelse har skickats ut till berörda i dag.

I veckan var vi på plats i Bryssel för två dagar med möten inom COCERAL. Kommittéerna som träffades var Market and Agricultural Policy Committee och Food and Feed Safety Legislation Committee. Bland de externa gästerna fanns bland annat Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling och CropLife Europe. Bland frågorna som avhandlades fanns bland annat: Skördenivåer 2022 och prognos 2023 i medlemsländerna Hur invasionen av Ukraina påverkar marknaden De olika initiativen under Gröna given, till exempel rörande Sustainable EU Food Systems, växtnäring, Soil health och Nature Restauration Law. Utkastet på regleringen om Sustainable Use of Pesticides Avskogningsförordningen, som COCERAL, FEFAC och FEDIOL nyss publicerade en gemensam kommentar om.

I veckan höll styrelsen sitt årliga strategimöte. Årets möte hölls i Köpenhamn, hos vår danska motsvarighet Danskt Korn & Foder (DAKOFO) som stod för värdskapet med den äran. Vi kände oss varmt omhändertagna - tusen tack till Asbjørn Børsting, Claus Saabye-Erichsen och era trevliga kollegor. I en gemensam sittning fick vi tillfälle att prata om läget för våra medlemsföretag och reflektera över branschfrågor som vi har gemensamt. Vi ser fram emot en fortsatt givande dialog och samarbete, inte minst kring kommande FEFAC-kongress i Ystad sommaren 2023.

Den 26 oktober höll vi ett foderseminarium med besökare från närliggande branscher, organisationer, företag och myndigheter som fick lyssna till bland annat: Erik Hartman och Marin Laurentz från vår regelkommitté som presenterade och gav en genomgång av vårt regelverk för klimatberäkning av foder (RKFS) Hans Peter Olsen, CEO på Denofa, som berättade om nya proteinkällor och EU:s kommande regelverk mot avskogning Torsten Eriksson, docent på SLU, som berättade om som vad som händer i forskningsvärlden på foderområdet Rebecca Wärnbring, Jordbruksverket, som berättade om regelverken som omgärdar nya proteiner. Stort tack till alla medverkande för en trevlig och givande dag!