Kriget i Mellanöstern – konsekvenser för branschen

Sedan USA och Israel inledde militära operationer mot Iran i slutet av februari har de globala råvarumarknaderna reagerat med stigande priser på energi, livsmedel och insatsvaror. Hormuzsundet, som normalt hanterar en stor del av världens oljeexport och en betydande andel av gödselleveranserna, är delvis blockerat.

Nedan pekar vi på några områden som kan komma att påverka våra medlemsföretag och den svenska livsmedelsproduktionen i stort.

Energi och drivmedel

Oljepriset steg över 100 dollar per fat för första gången sedan 2022 och har sedan dess rört sig volatilt, men på en klart högre nivå än före konflikten. För svensk livsmedelsproduktion innebär det högre kostnader för diesel och andra bränslen, kostnader som snabbt slår igenom i hela livsmedelskedjan. Torkning av spannmål är särskilt energiintensivt och ett längre konfliktförlopp under skördesäsong skulle kunna ge märkbara kostnadsökningar.

Gödselmedel

En tredjedel av världens gödselleveranser transporteras normalt genom Hormuzsundet. Störningar i dessa flöden riskerar att pressa upp priserna på mineralgödsel. Svenska lantbrukare som ännu inte säkrat årets gödselbehov kan möta ett försämrat prisläge.

Kvävegödsel tillverkas med naturgas som viktig insatsvara. Stigande gaspriser, som ofta följer med oljeprischocker, riskerar dessutom att pressa produktionskostnaderna utöver de logistikstörningar som redan påverkar tillgången.

Foder

Sojabönor, majs och vegetabiliska oljor prissätts på globala marknader och de prisrörelser vi sett de senaste veckorna slår igenom även på svenska foderköp. När priserna på dessa foderråvaror stiger tenderar effekten att sprida sig till andra råvaror, eftersom fodertillverkare försöker substituera och konkurrensen om alternativ då ökar. En fortsatt uppgång på råvarusidan riskerar därför att pressa foderkostnaderna uppåt.

Fraktkostnader och logistik

Störningar i Hormuzsundet och ökad osäkerhet i Mellanöstern kan påverka fraktkostnader globalt, inte bara för varor som passerar sundet. Omvägar, höjda försäkringspremier och kapacitetsbrist på vissa rutter är faktorer som historiskt slagit igenom relativt snabbt när geopolitiska risker eskalerar.

Valuta och makroekonomi

Finansministerns prognos från den 11 mars pekar på god svensk tillväxt i basscenariot, men ett längre konfliktförlopp identifieras explicit som den största nedåtrisken. Högre inflation och svagare tillväxt i omvärlden skulle kunna påverka exportmöjligheterna för svenska livsmedel och försvåra den återhämtning som nu sker i svensk ekonomi.

Sammanfattning

Det är ännu för tidigt att säga hur länge konflikten varar och hur stora konsekvenserna blir för företagen i den svenska livsmedelskedjan. Flera av de kanaler som beskrivs ovan (energi, gödsel, foder och frakt) kan påverkas i varierande grad beroende på konfliktens utveckling. Foder & Spannmål följer utvecklingen och håller medlemsföretagen informerade om läget.​​​​​​​​​​​​​​​​