Nytt förenklingspaket för avskogningsförordningen

EU:s avskogningsförordning, EUDR, ligger fast i sina grundläggande mål. Samtidigt har genomförandet präglats av omfattande praktiska frågor kring informationssystemet, ansvarsfördelning i leverantörskedjan och hur kraven på spårbarhet och dokumentation ska fungera i stora internationella råvaruflöden. Mot den bakgrunden har EU-kommissionen nu presenterat ett förenklingspaket för EUDR. Paketet innehåller flera delar som syftar till att förtydliga regelverket och göra det mer praktiskt genomförbart för företag och myndigheter.

Fyra delar i paketet

Förenklingspaketet består av fyra huvuddelar:

• uppdaterade FAQ:er och vägledningsdokument,

• ett utkast till delegerad akt om vilka produkter som ska omfattas av regelverket,

• en rapport till Europaparlamentet och rådet,

• samt ett utkast till genomförandeakt för informationssystemet.

Delarna hänger nära samman och påverkar både hur due diligence-arbetet ska bedrivas och hur informationsutbytet i leverantörskedjan ska fungera i praktiken.

Ett mer riskbaserat arbetssätt

En av de viktigaste förändringarna i vägledningen gäller informationsinsamlingen kopplad till laglighetskraven. Kommissionen pekar tydligare mot ett mer proportionerligt och riskbaserat arbetssätt, där den första bedömningen kan bygga på så kallad “initial information”, inklusive offentligt tillgänglig information.

Det innebär inte att kraven i EUDR ändras, men vägledningen öppnar för att omfattningen av informationsinsamlingen i praktiken kan anpassas efter riskbilden. Vid låg risk framstår det som mindre sannolikt att företag systematiskt behöver samla in omfattande juridisk dokumentation för varje enskild odlingsyta.

I övrigt innebär vägledningen framför allt förtydliganden snarare än större materiella förändringar. Fokus ligger bland annat på hur riskbedömningen ska kopplas till de produkter som faktiskt släpps ut på marknaden och hur olika aktörsroller i leverantörskedjan ska förstås. Det förs också in tydligare resonemang om hur certifieringssystem kan användas som stöd i due diligence-arbetet, utan att certifiering i sig ersätter företagens ansvar enligt EUDR.

FAQ:er med både lättnader och kvarstående oklarheter

De uppdaterade FAQ:erna innehåller flera praktiska förtydliganden som kan få stor betydelse i det löpande arbetet.

Ett exempel gäller årliga due diligence-deklarationer. Kommissionen klargör att sådana deklarationer i vissa fall kan omfatta råvaror som ännu inte skördats, förutsatt att inköpen sker från stabila odlingsytor eller anläggningar där förutsättningarna inte förändrats när det gäller laglighet och frånvaro av avskogning eller skogsdegradering. Det öppnar för mer samlad hantering i långsiktiga leverantörsrelationer.

FAQ:erna innehåller också förtydliganden kring när deklarationer senast måste lämnas för EU-producerade varor som sätts på marknaden inom unionen. Här kopplas tidpunkten tydligare till att leveransprocessen har inletts vid fysisk leverans.

Reimport är ett annat område där kommissionen lämnar mer vägledning. Det klargörs att en reimportör inte behöver lämna en helt ny due diligence-deklaration om det kan visas att produkten tidigare exporterats från EU. FAQ:erna beskriver också vilken typ av dokumentation som kan användas som bevisning och hur referensnummer ska hanteras i tullförfarandet.

Samtidigt kvarstår vissa tolkningsfrågor. Ett exempel gäller hur geografiska polygoner och odlingsytor får avgränsas. Kommissionen anger att en hel fastighet i vissa fall kan anges som en enhet om den är “tillräckligt homogen”, men det är fortfarande oklart exakt hur detta kommer att tolkas och tillämpas i praktiken.

Roller och ansvar i leverantörskedjan

Ansvarsfördelningen mellan olika aktörer är fortsatt en av de mest centrala frågorna i EUDR. I materialet från kommissionen framgår att den aktör som agerar som operatör fortsatt bär huvudansvaret för att produkten uppfyller regelverkets kärnkrav. Nedströmsaktörer och handlare får samtidigt informations- och, i vissa fall, verifieringsskyldigheter.

Däremot lämnas fortfarande ett visst tolkningsutrymme kring gränsdragningen mellan ansvar för egna administrativa skyldigheter och ansvar för eventuella brister längre upp i kedjan.

FAQ:erna berör också flera praktiska frågor som länge diskuterats i näringslivet, exempelvis:

• hur en juridisk person kan ha flera roller samtidigt,

• om en första nedströmsoperatör aktivt måste fastställa sin position i kedjan,

• om nedströmsaktörer får tillgång till innehållet i uppströms deklarationer,

• samt om verifieringsnummer måste kommuniceras vidare mellan led.

  
  

Det är frågor som i praktiken kommer att avgöra hur hanterbart regelverket blir i komplexa internationella leverantörskedjor.

“Substantiated concerns” fortsatt känsligt område

Begreppet “substantiated concerns” behandlas också i det uppdaterade materialet. Kommissionen anger att sådana invändningar måste bygga på verifierbar och tillräckligt tydlig information och att generella påståenden inte är tillräckliga.

Samtidigt återstår frågor kring hur begreppet kommer att tolkas mellan olika medlemsstater och kontrollmyndigheter. Skillnader i tillämpning riskerar att skapa osäkerhet för företag som verkar över flera marknader.

Informationssystemet byggs vidare ut

En central del av förenklingspaketet rör informationssystemet, som är avgörande för hur EUDR ska fungera operativt.

Kommissionen beskriver att systemet vidareutvecklas för att förbättra prestanda och effektivitet samt för att integrera ytterligare funktioner. Bland de funktioner som nämns finns:

• stöd för förenklade deklarationer,

• registrering av nya aktörsroller,

• frivillig gruppering av deklarationer,

• möjlighet att integrera information från medlemsstaters databaser,

• samt vidare stöd för hantering av geolokaliseringsdata.

  
  

Kommissionen har också kommunicerat en tidslinje där systemet ska öppnas igen under sommaren och därefter successivt kompletteras med ytterligare funktionalitet under året.

Detta är centralt eftersom regelverkets praktiska genomförbarhet i hög grad beror på att IT-systemet fungerar stabilt även vid stora datamängder och omfattande handelsflöden.

Förslag om förändrat produktscope

Paketet innehåller också ett utkast till delegerad akt kopplad till bilaga I, alltså vilka produkter som omfattas av EUDR. Förslaget innebär både att vissa produkter läggs till och att vissa produktkoder undantas. Kommissionen har öppnat för offentlig återkoppling under en begränsad period, med fokus på själva produktomfattningen snarare än regelverket i stort.

Materialet beskriver också den metodik som används för att bedöma om en förädlad produkt ska omfattas av regelverket. Bedömningen bygger bland annat på:

• kontinuitet i leverantörskedjan,

• relationen mellan miljönytta och administrativa kostnader,

• samt risk för att avskogning flyttas mellan olika delar av värdekedjan.

  
  

Det finns dessutom tröskelvärden kopplade till råvaruandelar och relationen mellan EU-produktion och import.

Kvarstående frågor om handelsflöden

Trots förenklingspaketet kvarstår flera större frågor kring marknadspåverkan och praktiskt genomförande.

En återkommande oro från delar av näringslivet gäller risken för handelsstörningar kopplade till behovet av separata flöden för EUDR-anpassade råvaror. Diskussionen har särskilt fokuserat på soja och risken för ökade kostnader om tillgången på kompatibla råvaruflöden blir begränsad.

Det finns också fortsatt kritik mot att vissa produkter fortfarande omfattas av regelverket trots att de av vissa aktörer betraktas som biprodukter snarare än drivande faktorer bakom avskogning. Ett exempel som lyfts är palm kernel expeller, där frågan väntas drivas vidare inom ramen för den offentliga konsultationen.

Fortsatt process under året

Kommissionens arbete med EUDR fortsätter under året genom ytterligare dialog med medlemsstater, myndigheter och näringslivsorganisationer. Parallellt pågår fortsatt arbete med informationssystemet och med den delegerade akten om produktomfattning.

Det står samtidigt klart att många av de avgörande frågorna inte längre handlar om själva regelverkets mål, utan om hur reglerna ska fungera i praktiken i stora internationella leverantörskedjor.

Slutsats

Förenklingspaketet innebär inte någon förändring av EUDR:s grundläggande ambitioner, men det innehåller flera viktiga förtydliganden och praktiska justeringar. Kommissionen signalerar ett mer riskbaserat och proportionerligt arbetssätt i delar av due diligence-processen samtidigt som vägledning och FAQ ger tydligare besked kring roller, informationskrav och leverantörskedjor.

Samtidigt kvarstår betydande frågor kring ansvarsfördelning, informationsdelning, IT-systemets funktion och effekter på globala råvaruflöden. Hur dessa frågor hanteras kommer i stor utsträckning avgöra hur genomförbart regelverket blir i praktiken.